Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M8
.’i* Plågadas ej Maud «f dritten, Vulkanerna, «tohnraa, hm*
stiga temperatnrvexlingar m. m*, ’så Vore del eUjétnforelsevis
IjckRgt laad, ty normalt bar det ett ovanligt mildt öklimat.
Detta gäller synnerligen om vintern. På nä gra ställen går
man lika klädd vinter och sommar, ocb en Dansk finnar ej
kölden starkare här Aa i Danmark. Arets medeltemperatur Sr
väl dobbelt så bög i Köpenhamn som i Reykjavik; men detta
gäller ej om vintern, hvarnnder skillnaden cj ens gör fl°. Mest
missgynnande för Island är i detta afseende hösten. Grunden
till det ovanligt milda klimatet ligger sannolikt deri, att en
arm af Golfströmmen når ön. Men häraf njuter endast
syd-vestra delen, då deremot ön i nordvest lider af den kalla
atröm, som går från Spetsbergen öfver Jan Mayen till blond.
Medeltemperaturen för dessa trakter skiljer sig deri genom mod
mer Ön 3°, hvilket är mycket på 2 Vi breddgrad. UtfsrHgare
uppgifter om Golfströmmen oeh särskildt dess beröring med
Island finnas nu att tillgå uti en artikel "Om Vandets
Bevægelser og dets sandsynlige Indflydelse paa Jordklodens Form”
i Physiogr. Foreningens i Christiania Magaz. f.
Naturvidenskaberne V. 343, 338. På Scoresbys ksrta öfver polarisens
vintergrans, går den snedt öfver Island från n.o. till s.v., så att
ungefär % ®f ön ligger nedom den, enligt uppgift i
Ehren-heims Tal om Klimaterna, sid. 134. I sis t nä m da skrift ffiré«
kommer åtskilligt om Islands klimatiska förhållanden under
olika tider, hvilket vi gerna hade seit belyst af förf.; t. ex.
sidd. 102, 177, 181, 189, 193, för att icke nämna den
tabellariska statistiken öfver Islands vintrar sid. 20, hvilken shil jer
• sig från den, som sedan Marinier meddelade i Histoire de
ristande I. 11 ff. ; • - <
Isländarnes bostäder äro hogst nsla och angifvas såsom i
sin mån verkande till den stora dödligheten. Den har ock
•något minskats i bredd med några i sednare tider vidtagna
förbättringar. Fasthängande vid gamla vanor, bygga
Islän-i darne ånnn såsom i sagotiden. Landets skoglöshet är ock ett
atort hioder emot förbättring. Husen byggas dels af driftim*
mer, dels af lava, nästan på samma sätt som våra
stesgär-desgårdår, stoppade med grästorf ocb mossa; några äro
äf-ven innantill panelade med bräder. Den ritning förf.
meddelar skiljer sig något från den som förekommer hos Troil,
sid. 76. Husbonde, hustru, barn och tjenstfolk bvila
mestadels i samma rum. Eo resande får ofta för natten utan alk
eautändigbeter plats bland familjen. De flesta ligga om
natten ”alldeles nakna.” På resan till. Hekla säger sig Troil sid.
25 mestadels bafva tagit nattlogis i kyrkor. Glstgifvargårdar
finnas ej. Kakelugnar, ocb spisor brukas ej på låndobygdeo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
