Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bora rarot bau oek i skriften ’Ttått èllér allé sambaUens
eviga lag*’ iftrar mat all Ufaid parliyrael tamt öfverbufrnd mot
allt hejdlöst ocb verklighetslös t svirmeri för abstrakta
principer (”frUiet*’, ”jemolikbet”, ”personlighet” m. ro.), så
återtog han dock aldrig den förkastelsedom ban enging flUt
of-ver stånden, ocb qvarstod således i sjelfva verket alltid
inom revololionem grundprincip, skiljande sig från då ock
nuvarande revolutionärer ock fantaster endast i afseende på
tillämphingaaättet. Objektivt bade förf. från sin
ståndpunkt förfarit, om hån, i stallet för att betrakta Thorilds
Sartiella föråndriog såsom en total, hadc sökt förklara:
aro denne hans älskling, som han i alla andra faU räknar
såsom en divinatorisk kämpe för allt det högsta oeh mest
positiva uti’ menskligheten, kande, i den för samhillsltfret
ocb samhällsvetenskapen så principals frågan om stånden,
vidhålla en åaigt, som förf. (se sid. 150) nitte anse for rent
negativ, men som Thorild deremot antog såsom den mest
väsentligs, mest positiva och mest sållhetsbringande af uHa
samhållsidéer. — Den ofvannämda, herrliga afhandlhÉjgsi
”Hätt eller alla Samhällens eviga lag” exponerati (tidd Mf
—206) icke destomindre med fullkomlig trohet. Derofter åf*
vergär förf. (sidd. 210—315) till ett summariskt* meddelande
af för Svenska lfsarfe dels rent af okända dels föga kända
smärre skrifter, som Thorild utgaf i Tyskland, sitiMi Ahn
beredelser till sitt hnfvndverk ”Archimetria”, hvilket* ganska
märkvärdiga qcb högst sällsynta arbete derpå franrtällesfotdd.
251—283). Det oinskränkt sanna i detta arbetêfr’tfost
oupphörliga uppfordran till kritik, besinning, mÄta* Wkk fét
lifvets mångfald och för denna mångfalds onmtngk ptsSMr9
eller med ett ord dess uppfordran till hvad
FraUHSäPPenioéf-versättligt benämna juste raison; det del v isvanns ir dèsl
lifliga sinne för lifvets realside, hvilken sida dock har ’
ensidigt uppböje8 till maximum i förkållaoda till tanken Såsom
minimum. Den polemik Thor. bela Archimetria,igenom*tC&je*r
med idealismen har sin grand i samma slags mtmfdfsMtøtføf
hvad har är i fråga, som det, hvarlill idealisterne gora’aig
skyldige. Frågan är i sjelfva verket denna: hvilketdera
upplyfter, höjer, fullkomnar, mest vår varelse, det rent
intellektuella eller det imaginative och intuitiva? På hvilken fråga
måste svaras, att hvardora slaget af objekter, tänkt i sm
högsta fullkomning (t. ex. en Platos Dialog, en Shakespeare
Tragedi, en Raphaels målning o. g. v.), kan lyfta vår audft
till den hqgsta grad af barmøni, hvaraf men n tekan är mäktig.
Antingen åter tanken ät någonting i oeh för. sig sjclft
varande, eller blott en allmän-bostämning i iingen, är lirrid.lik*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
