Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Litteratur-Öfversigt - [4] Hammerich. Danmark under de Nordiske Rigers Forening (1375—1523). En historisk Skildring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
elkendel kunna göra. anspråk åa gil ighet, alt denna Union
var sprungen utar folkens vaknade medvetande om stamslägt-
skap och om fördelarne af inbördes frid oc rmare förbin-
delse. Allt utvisar fasimera, att idéen om denna
utgången från Margreta sjelf, som, genom sal
omständigheter blifven herrskarinna öfver Danmar - Nor-
rige, äfven eftertraktade Sveriges krona, hvilken hennes ge
mål och svärfader burit men förlorat, och hvarpå den förre
aldrig fullkomligt hade uppgifvit sina anspråk. Hon lyckades
att störta den som fördrifvit bennes gemål och förberedde äf-
ven planen att genom ett förbund emellan de trenne rikena
göra deras styrelse af en gemensam konung för framtiden 0-
beroende af tillfälligheten, men hann aldrig att fullborda den,
såsom Hr Paludan-Mäller genom sin skarpsinniga kritik af den
förmenta Unionsurkunden bar visat. Utan att vilja förringa
Margretas. storbet eller förneka henne de djupare planer, som
hon, engång blifven herrskarinna öfver de tre rikena fattade,
torde man derföre kunna anse den ursprungliga anledningen
till Unionen hafva varit samma personligt-dynastiska sträfvande,
hvartill man samtidigt finner mer eller mindre modifierade mot-
svarigheter uti Polens och Ungerns förening, uti engelska ko-
pungarnes bemödanden att vinna den franska kronan, uti ty-
ska regenthusens alt samla i sina händer större ärftliga be-
sittningar m. m. Äfven visar Unionshistorien i sin Ae
att danska konungarne under Unionens pretext mest fullföljde
en eröfringspolitik. Detta gäller isynnerbet om Sverige. Med
rätta anmärker en dansk författare: ”Det er i Sverrige vi maae
lere, hvilken virkning den Calmarske Forening udövede, saa-
vel paa Danmarks, som paa hele Nordens Fremtid; og den
endelige Hiendsgerning bliver, at det Rige, hvorfra Unionens
Aand udgik som en Spire af Margretbas höie Sind og Herske-
lyst, bavde det mindste Held, eller vandt tilsidst mindst Gavn
og Styrke af det opnaaede Overberredömet. Thi som et saa-
dant betragtedes dog egentlig altid i Sverrige og ikke meget
anderledes i Norige. den Stilling, hvori desse Riger sattes til
Danmark ved et Statsforbund, der skulde forbinde de tre Ri-
ger uden at sammansmelte dem.” Och på ett annat ställe:
”Den hele indre Rigsstyrelse vedblev saaledes at vere tre-
deelt3 det var denne, som altid nermast kom i Beröring med
Folket; og sikkerlig vidste dette i mange Tider icke af anden
Union at sige, end at det var den Danske Ronge, der og-
saa regierede i Sverrige og Norige” "). Följden var också
x). €. Molbech Danmarka Historie under de Oldenborgske Unions-
konger, i Hist. Tidskr. VI. 1845, sidd. 57,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
