Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [16] Palmblad. Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska geographien. Första Coursen. Sjette upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
han ingalunda anser förf:s skildring af berg- och flodsystemer
för vidlyftig: väl kunde" ett och annat specialnamn å bergen
(t. ey. Kuntäens särskilda i särskilda trakter) uteslutes, eller
åtminstone sättas inom parentbhes; men så borde i stället
många: floders beskrifning göras litet fullständigare, för att
åstadkomma en rätt lefvande skildring af systemerna. Hr
Stenhammar är bättre; men likväl något för vidlyftig. Ett
bestämdt företräde eger han likväl, så vida han merendels
ordnat flodernas beskrifning efter hufvudländerna, genom hvilka
de gå, men ieke efter hafsbassinerna, åt hvilka de utlöpa.
Hr Palmblad, som rangerar dem efter utloppen, söndrar deri-
genom mera än han sammanknyter totalbilden af landet. Det
kan t. ex. aldrig bli rätt lämpligt, att, i stället för atti ett
sammanhang skildra Skandinaviens vattensystemer, först be-
skrifva de Sveriges vattendrag, som gå åt Östersjön, tillsam-
mans med de ryska och tyska floder, som taga vägen åt
samma haf; "men sedan, tillhopa med andra Tysklands, samt
Norges och Englands floder, beskrifva de svenska floder, som
styra kosan åt Kattegat: Samma blir förhållandet med Ryss-
lands, Frankrikes och Spaniens vattensystemer; m. fl. Först
efter en så anordnad skildring af vattensystemerna, som rec.
nu yrkat, borde följa en med finare stilar tryckt kort öfver-
blick öfver bhufvudbassinerna. ” Men "ett par nya kartor vore
dock nödvändiga, för att göra denna öfverblick åskådlig.
Efter” beskrifningen öfver berg- och flodsystemerna följer
hos förf.’ en afdelning, som kallas klimatlära, ett vigtigt och
intressant kapitel. Det hade likväl, enligt rec:s öfvertygelse,
bort föregås af en geologisk afdelning. En sådan finnes hos
Hartman, men är dels orätt placerad, dels ock olämpligt
sammansatt. "Den geologiska: afdelningen borde korteligen af-
handla bergens formation (förf. har härom en framställning å
sid. 18), ”vulkanerna och deras läge på jordklotet, bergens
beståndsdelar i olika trakter och deraf beroende olika jord-
mån, mineralierna och de ställen, der de märkvärdigare af
dem träffas, o. s. v. Kanske också korallklipporne, samt-en-
antydning af "den magnetiska kraften kunde med något skäl
föras hit. EEE RS a SAT FRE
Vid afdelningarne vextgeografi, djurgeograft och menni-
skan vill ree. först anmärka, buru vödvändiga teckningar
äro, för att göra dessa afdelningar rätt användbara. Lika o-
rimligt det nu anses vara, alt läsa beskrifningar om länders
form, om berg och floder ete., utan kartor; nära lika olämp-
ligt är det, att om vexter, djur och menniskoracer läsa långa
afhandlingar, utan teckningar också af dessa föremål. För
prof. Palmblad, som dessutom bor nära Stockholm och eger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
