Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
0. d.: Men af störte betydenhet har: dennå fabrikatiom först
blifvit. genom; anläggningen af den berömda verkstaden: vid
Motala, börjad 1822, -hvarmed Grefve von. Platen och Göta
Hanalbolag.. som härå nedlagt betydliga uppoffringar, förvärf-
vat” sig stora förtjenster om Sverige industri i allmänhet och
särdeles dess ångbåtskommunikationer; Dess anläggning gick
Ar anseende till sd på medel och enighet inom bolaget låvg-
samt, så att dess förmånliga oståbalar egentligen tillhöra. de
sista åren och framtiden. Det uppgifaa tillverkningsvärdet
steg 1847 till. 580,000 Rär.. Hr Rawert lemnar en utför-
ligare framställning af. dess verksamhet. ÖOfriga: mekaniska fa-
briker, hvilkas antal de sista 30 åren betydligt stigit (år 1814
blott fyra), Voro 46; några: förenade med gjulterier.
Af svenska fobier: äro de för tillverkning af välnader
utan: jemförelse de förnämsta, "och deras produktion stiger,
för så vidt af fabrikanternas uppgifter får slutas, i värde? till
inemot lika mycket som: alla de andra tillssmmanlagna. Vi
inberäkna deri dock äfven de mekaniska ull- och bomulls=
spinnerierna, hvilka visserligen ej voro okända under förra
seklet, men först under det sista decenniet. blifvit af betyden-
het och. visa den hastigaste tillvext af alla fabriker. De voro
år 1847 till antalet 11, sysselsatte 1,411 arbetere och till-
verkade 4,020,317 skålp. garn.
För Bomulls- och Tra Nikhad sie dusteten Tun Des
blott 27 fabriker med 964 stolar och 1 079 arbetare” ’)» men
den sysselsatte så mycket mera den husliga Hiten, då inom
Elfsborgs län den uppgifoa tillverkningen af bomullsväfnader
steg tll öfver 7 millioner alnar, utom 17 million st. dukar,
och mom Gefleborgs samt Hennösands län den af linneväfnader
steg till mer än 2200, 000 alnar.
Segelduksfabrikationen var redan i förra seklet af
den betydenhet, alt en jemförelsevis betydlig export egde
rum, bvilket den under de sednare åren äfven medgivit. Den
sysselsalle år 1847 12 fabriker med 108 arbetare, 5 5
. Af större. betydenhet är klädestillve , ngen, bvil-
ken lill en stor del beror af tillförsel å ; utländsk ull (de si-
sta åren hafva halfannan till två millioner skålp. blifvit år-
ligen införda) och länge blifvit: skyddad af införselförbud för
all konkurrens med utländskt kläde. Den har under de sed-
nare decennierna betydligt tilltagit, och Br Rawert vitsordar
de svenska fabrikanternas bemödanden att någorlunda följa
" t) Den utan jemförelse största fabriken år Bydbobolm’! I Elfs
bags län. =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
