Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
nom sina förslag till kyrkoordning. 1 stället för ett gemer-
samt förslag från hela deputationen fick koiungen’ således
emottaga flera; Men bans’ kört derpå inträffade död afbröt
såväl detta som många andra vigtiga arbeten.
I riksarkivet förvaras bländ andra tvenne kyrkoordningar,
af hvilka den ena: ”Fhen Svänska Kyrkio Ordningen, öffwer-
seed och förbättrad och i’ Twebone deblar eller böcker skifftad
ete.” 352 blad in 4:0, utan tvifvel är Laurelii") — den an-
ra: ”Tken Swenska Kyrkio Ordningen öffwersedd och för-
bättradt, Sampt fördeelat utbi Free Böker”, 484 sidor in
4:05 har på permen orden ”Doct; Erichz Emporagij” teeknade
med gammal handstil ""). Begge äro ganska vidlyftiga och
isynnerhet Laurelii öfverflödar af citater ur kyrkofädernes
skrifter och exempel ur kyrkohistorien. Men ordrikheten
upphjelper ej tydligheten; man stannar ofta i villrådighet
om meningen, och såsom gällande lag skulle ingendera i sin
närvarande form hafva varit passande. Såsom utgångne från
tvenne af kyrkans förnämsta män och ledamöter i den af ko-
pungen tillsatta deputationen till kyrkoordningens öfverséende ,
hafva de dock historisk vigt, i det de utvisa, hvilka grund-
satser det högre presterskapet den tiden ansåg böra ligga
till grund för kyrkans ordnande, och vi vilje derföre i kort-
het nämna något om deras innehåll. Att de anse prester-
skapet såsom egentligen börande leda kyrkans angelägenheter,
är naturligt, döck utesluta de ingalunda lekmännen från del-
tagande deri; I mål, som röra församlingens ekonomi eller
sta svika skall SARA SS hafva till sitt biträde vissa
SS Ett. «annat exemplar förvaras på butugliga biliotheket i i Stock-
holm, men är ej i redaktionen dermed öfverensstämmande.
ut) Derigenom är väl ej fullständigt Be vist, att detta är Empora-
gril förslag; det synes dock sannolikt, så mycket mer som det tyd-
ligen varit begagnadt vid författandet af presterskapets kyrkoordnings
förslag 1682, och mån vet att presterskapet då följde Emporagrii
och Laurelii förslag: Se Lidén, Handl. om Riksd, 1682. För öfrigt
lemna vi osagdt, huruvida de i riksarkivet förvarade Emporagrii och
Laurelii kyrkoordningar äro de, som lemnades 1659, eller de som in-
lemnadés 1663 till K. M: t, det sednare är kanske Hröllgare, emedan
man finner åtskilliga stadganden, som synas framkallade af biskoparne
Joh, Matthie och Terseri religionstvister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
