Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
finnes i sig sjelft mäkta stort och vidlyftigt fattadt, icke an-
norstädes, än skulle man vara sinnad ett nytt corpus juris
canonici att instituera, innehållandes mycket, som enligt vårt
oförgripliga ringa judicium skulle väl kunna uteslutas. Ty
der trakteras en hel hop dogmata theologica och casus con-
sceientix. Sedan brukas der en sådan stil, som fuller är vac-
ker och helsosam, särdeles för en oratore och predikant;
men synes dock så topice figurate och ambigue sig explicera,
att vi icke befinpa kunne honom vara så adapterad; som en
nervos lagbeskrifning fordrar: . .; Ehuruväl man i förstone af
detta konceptet måste Hekannas. att presterskapets egentliga
embete är, att predika Guds ord, item administrera sacra-
menten och föra allenast det andliga och invärtes regementet
af Guds församling, som angår själ och samvete; så befinner >
man dock in toto operis progressu, att det lofliga prester-
skapet och kapitlen affektera; att belasta sig med mycket an-
nat, som kunde dem fuller föröka auctoritatem och fördelen;
men ock från deras egentliga embete divertera. Såsom ’så-
dant räknas, att när någon felar, vilja de honom’ ”trycka och
tvinga med allebanda så kallad kyrkoplikt, och det derhän
uttyda, som: skulle dem åligga att straffa icke allenast med
bann,’ utan ock med fasttagande; med fängelse, med ris;
böter och desslikt, viljande, att hvad de så lekamligen döma,
skall: af den höga öfverbeten (det de kalla konungsrätt i
i kyrkosaker) dess landshöfdingar och befallningsmän -exse-
queras.” Tsynnerhet-tadlas ;- att ”det Consistorium, som kal-
las Regni” (dermed mentes presteståndet vid riksdagar) ”skall
Vara "såsom -en Souverain och högsta domstol, dit de andra
Consistoria skulle såsom till högste dombafvande appellera”).
Consistoria, -enkannerligen detta, som kallas Regni, hafva ej
annan jurisdietion, -än den, som det ex concessione et com-
missione Regis nyttjar.” Slutligen föreslå de kommitterade;
att de, vid utarbetandet af det nya förslaget, enligt förr
+) Detta var dock ej blott praxis, utan stödde sig ock på kungliga
bref. Se t. ex. Lidén, Handl. om Riksd. 1682; sid. 17. Men det är
civile embetsmän oeh den enväldige konungens tjenare som tala, Be=-
nämningen QGonsistorium Regni förbjöds 4686. S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
