- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1850 /
298

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Litteratur-Öfversigt - [40] Wåhlin. Om Qväkarne och några andra sekter; Tal uppläst vid Prest- och Skollärare-föreningen i Nyköping den 14 Sept. 1849

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

som af olyckliga medmenniskor fordra en styrka i karakter
och en kraft att motstå frestelsen, som de sjelfva tro sig ega
derföre att den aldrig blifvit satt på prof, utan derigenom
att de nalkats den olycklige med djupt medvetande af men-
niskonaturens gemensamma svaghet och med det kärleksfulla
deltagande, som endast kan finna väg både till den af mot-
gångar förtviflande och den af brott förhärdade. Den förtro-
liga bekantskap, som de sålunda vunnit med det onda som
de vilja bota; har äfven bevarat dem från de öfverdrifter,
som för många ytliga betraktare gjort namnet filantrop lik-
tydigt med fantast. Qväkarnes filantropiska experimenter stödja
sig alltid på en reel grund; och sin förnämsta ära såsom
menniskovänner hafva de vunnit såsom nitiska befordrare af
allt, som kan varaktigt grundlägga menniskans lycka och från
början förekomma hennes timliga och andliga förnedring.
"Denna filantropiska riktning hos qväkarne kan följas ända
upp till den tid, då de först fingo frihet att efter egna grund-
satser orgavisera sitt samfund. Med lärjungars vanliga beun-
dran och vördnad för sin mästares minne, gifva de äran deraf
åt Fox, och bemöda sig att utur hans skrifter framdraga allt,
som kan visa, att redan han fästat sin uppmärksamhet vid-alla
de ämnen, som sedan blifvit af hans efterföljare med så stort
nit omfattade. Det synbara framträdandet af detta grunddrag
motarbetades dock länge af tvenne mäktiga hinder. Den nya
sektens ungdomliga enthusiasm, som gjorde all organiserad
verksamhet för en tid omöjlig, och de häftiga förföljelser,
för hvilka den alltifrån sitt första framträdande utan uppehåll
var utsatt, såväl under Cromwells protektorat som under re-
staurationen. Väl hade de under Jakob II, såsom fiender till
statskyrkan och till lön för den undergifvenhet under verlds-
liga makten, som deras lära föreskref dem, delat det beskydd
som denne konung egnade katolikerna, men de kände dock
för väl det osäkra i en så besynnerlig ställning, för att med
trygghet kunna arbeta på sitt samfunds inre utveckling. Först
med Vilhelm ls uppstigande på thronen kunde denna fasta
ihärdighet, för hvilken de i sitt passiva motstånd mot för-
tryeket vunnit så stor ryktbarhet, riktas på ädlare syften,
än att med envishet hålla fast vid yttre former, eller att o-
förskräckt i tid och otid vilja påtvinga andra sin högre vis-
het. Upphäfvandet af de mot dem stiftade strafflagar hejdade
redan betydligt den utsväfvande enthusiasmen, och det poli-
tiska erkännande som derpå följde, då 1693 en qväkares för-
säkran inför lagen erhöll samma giltighet som en ed, gjorde
snart slut på all gammal fanatism. De utmanades nu på an-
dra "vapen af tidens lärda theologer, och i den polemik som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 17:05:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1850/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free