Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Styffe, C. G. Bidrag till bedömmande af åtskilliga Nordamerikanska Förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349.
skor skulle bli saliga efter en expiation, hvars stränghet
motsvarade svårigheten af deras synder. Denna sekt gjorde
temligen hastiga framsteg och banade vägen för Unitarismen,
af hvilken den blifvit uppslukad. I motsats mot puritanerne
och presbyterianerne, som af hvarje kyrkans medlem före
nattvardens begående fordrade en trosbekännelse och tydliga
bevis på hans omvändelse, såsom till exempel en offentlig bigt,
påstodo universålisterne att det är omöjligt för en prest, eller
till "och med för en församling, att urskilja dem af de trogne,
som moltagit eller icke mottagit pånyttfödelsen genom nåden,
och att, alldenstund Nattvarden vore ett medel till pånytt-
födelse, man icke borde derifrån utesluta någon, emedan dess
begående skulle i Nåden styrka den som redan vore delaktig och
frälsa den som deraf ännu ej vore i besittning. De uteslöto derföre
ingen af de troeude från nattvarden, utom för ett i hög grad
förargligt lefnadssätt, och utan några vilkor om renlärighet och
penitens, som de öfrige sekternes presterskap fordrade. Sek-
tens framsteg voro så mycket större, som den befriade -sina
troende från ett tryckande tvång, utan aft förändra vågot af
dogmen; men det fortfor ej länge så. Ehuru grunden för
universalisternas sedolära var den satsen, att man aldrig må
dömma någon och alltid bör hoppas det bästa om sina brö-
der, blef det "dock oundgängligt att bestämma de väsentli-
gaste trosgrunder, från hvilka man icke kunde afvika utan att
upphöra att vara troende. - Man förkastade så småningom lä-
ran om arfsynden och nådevalet, och följaktligen nödvändig-
heten af återlösningen genom Christi blod, och sinnets för-
nyelse genom den Helige Ande. Man upphörde att erinra sig,
och snart nog alt medgifva, all Sonen och den Helige Ande
hade "något att göra med nådeverket: universalismen ingick
derigenom på de socinianska lärorna. Den utvecklade sig under
inflytelse af den engelska propagandan och antog 1842 eller
1813 namnet unitarism. Den egde redan då i Nya Evgland
ett betydligt antal kyrkor. |
Upnitarismens framgång berodde icke blott derpå, att den
mildrade de yttre formernas stränghet på samma gång som
den ifrån sig afskiljde flera” dogmer, som fordra förnuftets
underordnande under trons de unitariska lärarnes utmärkta ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
