Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Styffe, C. G. Bidrag till bedömmande af åtskilliga Nordamerikanska Förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
Om man. frågade oss om de förnämsta orsakerna till För-
enta Staternas hastiga utveckling, skulle vi utan tvekan i för-
sta rummet sätta två moraliska orsaker: upplysningen, spridd
och utvecklad genom ett i högsta grad frisinnadt och full-
komligt undervisningssystem , och sedligheten, underhållen och
befästad genom : den religiösa tron. Ingenting i Europa kan
gifva en föreställning om de resultater, som i Förenta Sta-
terna äro följden af den oinskränkta religionsfribeten och un-
dervisningens fullständiga lösgörande från kyrkan. Men vi
hafva med Carey undersökt endast de materiella orsakerna:
denna författare antager folkökningen såsom kriterium på stats-
organisationens förträfflighet. Vi hafva tillrättavisat hans helt
och hållet godtyckliga sifferuppgifter; vi förkasta belt och hållet
hans princip, hvarefter de unga staterna i vestern, hvilkas
befolkning fördubblas hvart tönde år, skulle förete en högre
social fulllonlisbet än Nya Englands stater, der folkökningen
under samma des imd varierar mellan 10 och 20 procent.
Carey sjelf skulle rygga tillbaka för denna konseqvens af sin
åsigt. : ES :
Vi vilja vidare ej gå in på, att den personliga säkerheten
är större i Amerika än i Europa. Mot de europeiska revo-
lutionerna kunde vi sätta oroligheterna i Baltimore och Phi-
ladelphia, förstöringen af Ursuliner-klostret i Boston, Dorri-
sternas borgerliga krig i Connecticut och den för ej länges
sedan inträffade emöten i New-York: om de blodiga uppträ-
den, som alltför ofta ega rum i de vestliga staterna, nämna
vi här ej elt ord. Äfven i afseende på egendom torde säker-
beten i Amerika ej vara betydligt större än i Europa. Vi
skola ej mot Carey anföra otillräckligheten af den amerikan-
ska polisen, hvilken visat sig ögonskenligt i den omständig-
heten, att det blott beböfdes en obetydlig förbättring i poli-
sens organisation i Pennsylvanien för att fördubbla antalet af
dem som fälldes för brott mot eganderätten: vi behöfva en-
dast erinra om de så kallade Anti-renters i New-York, som
sedan åratal ostraffadt behålla andras egendom i sina händer
och trottsa statens lagstiftning och styrelse. Vi erinra oss
ärven, alt en tredjedel af unionsstaterna vägrat att betala
räntan på sin skuld, och att några till och med tillkänna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>