Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [50] Hartman. Handbok i Skandinaviens Flora. 5:te upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
om man riktar sin uppmärksamhet på den delaktighet i dessa
arbeten, hvilken en af den Skandinaviska florans hufvudförfat-
tare tagit, vi mena doktor Hartman, som under 30 år genom
sina Handböcker lemnat de mest använda och brukbara anvis-
ningar till dena fosterländska vegetationens kännedom.
Då vi nemligen nu anmäla den sednast utkomna, femte,
upplagan af Handbok i Skandinaviens Flora af doktor € F.
Hartman, vilja vi blott kasta en flyktig blick på detta ar-
betes och dess föregångares betydelse ilråga om den svenska
botanikens närvarande ståndpunkt. En mera detaljerad fram-
ställning af dess innehåll synes oss öfverflödig, ty det gifves
ingen för svenska vexternas kännedom intresserad, som ej
noga känner hvad vi då här skulle referera; — en granskalbg
af författarens åsigter vore numera olämplig, då en förtidig
bortgång från Vetenskap, vänner och lärjungar ryckte doktor
Härlnan undan den diskussion, hvari ban säkert ej skulle
anderlåtit att deltaga, då han vetat, alt den uppstått af kär-
lek till sanningen.
Under de första 20 åren af 1800-talet hade imom fäder-
neslandet flere unge. män, utrustade med kraft i snille och
forskning, egnat sig åt studiet af vexterna; den grund hvarpå
de bygde var frans Linnés arbeten, ty hvarken Retzii
Prodromus Flor Seandinavie eller Hoffbergs och Lilje-
blads på modersmålet författade handledningar till svenska
forans kännedom förmådde göra sig nog gällande, eburu med-
gilvas måste att genom Eyljebbads temligen populära arbeten
hågen för botanik till väsentlig grad spreds bland allmän-
Rn och lade grunden till de sednare framstegen. Emeller-
tid hade utom Sverige, särdeles i Tyskland och Frankrike,
en speeiellare undersökning och djupare kritik vid fråga om
vextarternas framställning gjort sig allt mer och mera gällande,
och framträdde allt kraftigare och mera botande i opposition
mot den Linneanska konservatismen. Det gällde, såsom nä-
sta steg till botanisk utveckling hos oss, att i Sverige införa
det nya; pröfva dess föfvokensstävkmelse med verkliga sakför-
hållanden och så vidt sig göra lät ställa det i fredlig harmoni
med det traditionella oc godkända gamla. Denna uppgift
var Hartmans, och att han temligen tillfredsställande löst
den, utgör i korthet hans kavalteristik!
Redan såsom medieine studiosus hade Hartman gjort sig
känd i Upsala genom åtskilliga på den tiden ej vanliga af-
handlingar (de Ghaminells de Krameria) , ban hade, sad up-
derstöd af Egl. Vetenskapsakademien i Stockholm 1813, före-
tagit en botanisk resa till Jemtland, samt i en förträfflig af-
handling nedlagt denna resas vetenskapliga resultater. Häraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
