Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [56] Schönberg. Historiska Bref om det Svenska Regeringssättet, utgifna af A. I. Arwidsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 ss
klaga, att misskännandet eller förbiseendet af denna afsigt i
nyare tider gifvit anledning till kollegiets indragning (1801).
Det egde likväl ännu då en sådan medlem som Schering Ro-
senhauc, hvilken också denna indragning djupt grämde
En man med Schönbergs insigter oeh riktning kunde ej
undgå att deltaga i riksdagsärenderna. Med få afbrott bi-
vistade han riksdagarne från 1760, och ådagalade ’derunder
såsom politisk skriftställare en hög grad af verksamhet. Denna
åsyftade förnämligast alt återföra partierna till sans och att
genom upplysningar reda deras nog mycket förvirrade begrepp
i stalsrälten. Ett sådant sträfvande är ofta högst otacksamt,
och kunde ej annorlunda vara äfven för S. + början; men i
samma mån som allmänna tänkesättet stöttes af vidrigheten i
partistriderna, lyckades Schönberg, som med grundliga kun-
skaper förenade en högst aktningsvärd och redbar karakter,
otillgänglig för all korruption, att skaffa gehör åt sina åsigter.
Så qväfde han 41772 borgmästaren Sundblads projekt till ny
instruktion för justitiekansleren, som genom denna skulle haf-
va erhållit en fullkomligt diktatorisk makt öfver embetsmanna-
korpsen och blifvit ett farligt verktyg för ett rådande parti.
Efter revolutionen, som han mottog med glädje, aftog mera
hans politiska verksambet, men äfven då fortfor han att lika
mycket ogilla och beklaga alla kränkningar af den genom re-
geringsformen garanterade friheten som de återvaknande par-
tiernas häftighet. Ett annat betecknande exempel på det för-
troende, som aktningen för hans kunskaper och karakter skänkte
honom, kunna vi ej underlåta att anföra från 1792 års riks-
dag. Vid öfverläggningarne hos adeln om den af hemliga ut-
skottet föreslagna bevillningen förspordes mycken klagan öfver
de ändringar, som kammarrevisionen gjort uti taxeringsmäns
åtgärder och bestämmelser, hvarföre man yrkade att taxerin-
garne på landet, hvilka förrättades af representanter af tre
riksstånd (men ej de i städerna, som förrättades endast af
borgare), skulle vara oföränderliga och ej kunna underkastas
-embetsmäns omdöme. Man finner äfven den eljest för sina
insigter och sin klokhet utmärkte Frietzcky hafva instämt deri.
Det var en qvarlefva af anspråket hos Frihetstidens ständer
att vara högsta instansen i lagskipningen. Schönberg medgaf,
att möjligen orättvisa och alltför obetydliga anmärkningar
kunna bafva blifvit gjorda, men detta borde ingalunda föran-
leda den ytterligheten, att taxeringsmäns göromål skulle be-
frias från ordentlig granskning. Han visade att 1789 års be-
villningsförordning bade ålagt taxeringsmännen ansvar, bvil-
ket ovilkorligen medförde granskning, att taxeringsmännens
åtgärd endast vore en tillämpnoiog af Riksens Ständers gjorda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
