Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [57] Geijer, Erik Gustaf. Samlade Skrifter. Förra afdelningen. Band. II. Sednare afdelningen. Band. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AA2
"konstfulla väf är sammanslagen. För en författare, hvilken,
såsom Geijer, hufvudsakligen ser det enskliga i historien,
måste detta förhållande blifva ett i hög grad innerligt. Den
menskliga naturen, i all dess brutenhet och dess glans, dess
litenhet och dess storhet — var hans egentliga föremål, och
derföre fäster han sig äfven med förkärlek och med lycka vid
den enskilda historiska gestalten. Man igenkänner i framställ-
ningen innebafvaren af den makt, som förmår att framkalla
bilden af det förflutna för efterlefvandes blickar. Man igen-
finner äfven de egenskaper, som öfverallt utmärka Geijers för-
fattarskap, såsom den naturliga friskheten i förening med den
hjertats godhet, hvilken låter orden ofta falla såsom ett upp-
lifvande sommarregn öfver den läsandes själ. Men allt detta
"framstår i den biografiska behandlingen på ett egendomligt
sätt. Genom den friare framställningen framlyser författarens
personlighet ännu mera klar än eljest: mar känner sig lika-
som närmare honom och erfar starkare intrycket af bjertats
egenskaper. Hufvuddraget i sjelfva behandlingssättet är också
den ur förfaltarens innersta stammande uppfattring, genom
hvilken han i hvarje gestalt, den må vara statsmannens, skal-
dens, fältherrens eller talarens, framför allt ser menniskan
och framställer henne. Derigenom vinner biografien sitt rätta
lif, och derigenom får framställningen det inre behag, som, |
ofta omedvetet, fäster läsaren. Den inre styrkan af den san-
ning, att den rent menskliga halten är den egentliga fördolda
kärnan till all storhet, på huru många olika vägar, i hans
mångfaldigt brutna former denna än må framträda, är en flödande
källa till tankar, som upplysa, fängsla och förtjusa, och som
ofta gifva intresse äfven åt de förut mest behandlade äm-
nen: hvarpå bland annat Ciceros lefnadsteckning kan tjena
till exempel. E
Annu elt annat intresse får denna samling af spridda upp-
satser, då den framträder såsom ett helt; Deri speglar sig
verkligen bilden af författarens egen utveckling, De som an-
märkt, att samlingen af hans skrifter bordt helst upptaga
dessa i kronologisk ordning, finna här hvad de genom sin
fordran förnämligast önskat vinna; de kunna följa honom i
hans utveckling. Så ser man i Areminnet öfver Sten Sture,
hvarmed samlingen begynner, huru bans gryende förmåga, som
af en yttre anledning väcktes, ännu är öfverväldigad af den
då rådande smaken och gjuter sina af en inre eld brinnande
skapelser i den form, som Lebhoberg egentligen stadgat för
Areminnet. — Derifrån kan man följa utbildningen af hans
förmåga, tills denna i talet öfver Gustaf Adolf visar sig
hafva hunnit sin mognad och tillika framträder i den fulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
