Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468.
i en räcka af scener den assyris s
Sedan myllan med stor försigtighet, medels
> träklobbor blifvit afskakad, framstår bilden så ty om om
den nyss kommit ur bildhörsärens verkstad, och spår af ockra,
möndja eller sandel, hrsimdd vissa delar af figurerna varit må-
lade, återfinnas ännu, så att det hela på ett underbart sält
erinrar om skildringen hos Hezeebiel (XXUL 14. 13): ”Hon
såg män, målade (eller skurna) på väggen i röd färg, de
Chaldeers beläten, begjordade om deras länder, och SR
brokiga hattar på deras bhufvuden, och alla anseendes voro såsom
väldiga män, "efter den drägt, som Babels och de Chaldeers
barn i deras land bade.” Och kostbar var denna drägt: fot-
sida, slält nedfallande lifrockar, kantade med rika déh "konst-
fulla broderier: gördlar slingrade i konstiga knutar med yp-
piga vidbängande tofsar: prydliga armsmycken, hår och skägg
friseradt i sköna konstfulla lockar, fladdrande kring armar och
bröst, och på hufvudet den prydliga tiaran med sina vridna
horn, eller ett enkelt band, som fasthöll håret omkring tin-
ningarne: — sådan är konungens och hans stordignitärers van-
liga klädebonad. I denna drägt se vi konungen, omgilven af
sina hofmän, utgjuta libationer ur offerskålen framför altaret
med den beliga elden: ofta ses han vid dessa tillfällen be-
tjenad af bevingade menniskofigurer med örnhufvuden. Under-
stundom håller han i handen frukten af en pinie, utan tvif-
vel en helig symbol, liksom trädet, till sin skapnad erinrande
om den traditionella kaprifolierankan på de grekiska arkitek-
tursiraterna, inför hvilket han ej sällan afbildas stående, lik-
som i andaktsfull. åskådning. ”Efter all sannolikhet, anmärker
Layard, tänkte man sig konungen antingen såsom beklädd med
gudomliga attributer, eller såsom en typ af sjelfva den hög-
sta gudomen. Alla hans bandlingar, vara sig i krig eller
fred, synas slå i sammanhang med den nationella religionen,
offentliga lif.
äitta slag af
och ansågos stå under gudomens omedelbara beskydd. Bro-
derierna på hans egua och hans omgifnings kläder hafva my-
thiska betydelser; äfven hans vapen, såsom det dubbla dolk-
fästet och dobbskon på hans svärdslida, eller de konstfulla
-armringarne, prydas med bilder af heliga djur, lejonet, gum-
sen eller oxen. I arkitekturprydnader visa sig samma reli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
