Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
föremålet, och då Manethos och Eratosthenes” konungalistor
och Plutarehs egyptiska Pantheon gåfvo en säker jemförelse-
punkt, hvartill de dechiffrerade könangas och guda-namnen kunde
hänföras; så fanns för det assyriska språkstudiet ingen dylik lätt-
nad, och till de åttatio genom den persiska texten gifna nam-
nen inskränkte sig hjelpmedlen för den nya forskningen, Vi
få derföre icke förvåna oss att arbetet går långsamt och att
flera af dess resultater ännu äro osäkra. "Redan den vanliga
innanläsningen säges ja våra en af menniskans mest svårför-
värfvade kunskaper.
Sedan man vunnit dessa elementer för den assyriska skrif-
ten, skred man till undersökningen om sjelfva språkets be-
skaffenhet. Det bade redan från början visat sig att assyri-
ska och babyloniska dialekterna äro, med få afvikelser, nästan
helt. och hållet identiska. Jemförelsen mellan den persiska och
den: babyloniska texten i Darius-inskrifterna gaf omkring 200
ord hvilkas mening och ungefärliga uttal var satt utom tvif-
velsmål.’ Ytterligare jemförelser mellan babyloniska vokabler
förökade det kända ordförrådet till omkring 300; men detta
är ej mer än tiondedelen af de ord som de persiska inskrif-
terna innehålla; ty den babyloniska kolumnen vid Bisttun var
nästan alldeles utplånad. Emellertid har Rawlinson med dessa
tvåhundrade ord varit i stånd att i allmänbet uppfatta inne-
bållet af enklare assyriska inskrifter, och ibland” de första
frukterna af hans mödor räkna vi dechiffreringen af inskrifter
på den förut omtalade, af Layard i Nimrud upptäckta och till
England hemsända obelisken.
Såvidt man hittills kan dömma, visar sig assyriskan, både
i afseende på den organiska strukturen och sjelfva ordförrå-
det, vara ett semitiskt språk, som tyckes bilda en öfvergång
mellan egyptiskan och koptiskan å ena sidan, samt hebreiskan
och de öfriga vest-semitiska språken å den andra, och den visar
sig så till vida såsom en enklare och ursprungligare form, att
rötterna, som i dessa idiomer genom tillsättningen af en hjelp-
bokstaf i allmänhet innehålla tre konsonanter, här bestå af
endast tvenne. Med denna afvikelse äro en mängd assyriska
och babyloniska rötter alldeles identiska med de hebreiska och
arabiska. Äfven substantiverna visa märkbara öfverensstäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
