Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Styffe, C. G. Nordamerikansk Litteratur. Emerson’s ”Representative men” - Napoleon, Verldsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beräkning. Hans stjerna, hans kärlek til
själens odödlighet, allt är fransyskt. ”Jag ås
förvåna. Om jag skulle gilva pressen fri, kunde n
hålla sig tre dagar.” Att göra mycket väsen var hans
lingsålrå. ”En stor reputation är elt stort buller; ju mer det
göres, desto längre bort höres det. Lagar, institutioner, monu-
"menter, nationer, allt faller; men bullret fortfar och genljudar
i kommande tidehvarf.” Hans lära om odödligheten är helt
simpelt rykte. Hans tbeori om inflytande är ej smickrande.
”Det är två bhäfstänger som sätta menniskor i rörelse, — in-
tresse och fruktan. Kärlek är en smaklös faddhet; var säker
öm det. Vänskap är blott ett namn. Jag älskar ingen, ej en-
gång mina bröder; kanske Joseph en smula, och derföre att
- ban är äldre, och Duroc: älskar jag också, men hvarföre? —
emedan hans karakter behagar mig: han är sträf och besluten,
öch jag tror aldrig den mannen fällt en tår. För min del vet
fans lära om
jag rätt väl att jag icke har någon trogen vän. Sålänge jag
förblifver hvad jag är, kan jag få så många så kallade vänner
jag behagar. Lemna känslorna åt qvinnor; mannen måste vara
fast i hjerta och vilja, eller också bör han ingenting hafva att
göra med krig och regering.” Han var alldeles utan skrupler.
Han var i stånd att stjäla, baktala, mörda, dränka och för-
gifta, alltefter som hans intresse fordrade. Han hade intet
ädelmod, utan blott gement hat: ban var djupt sjelfvisk: han
var trolös: han gjorde knep i kortspel: sqvaller var hans pas-
sion, och han öppnade bref. Han höll ett infamt spionssy-
stem, gned händerna af glädje då han uppsnappat någon liten
notis rörande någon af sin omgifning, och skröt att ”han visste
allting”; ban lade sig i snitten af damernas kläder, och lyss-
nade incognito efter burraropen och smickret från gatan. Hans
sält att vara saknade förfining, och qvinnor behandlade han
med en låg förtrolighet. Han hade den vanan att taga dem i
örat och nypa dem i kinderna, då han var vid godt lynne,
och rycka männerna i örat eller skägget; ban slog dem och
tillät sig med dem det gröfsta örckel: så gjorde han intill
sina sista dagar. Det har icke blifvit kändt att han brukade
lyssna vid nyckelhålen, åtminstone lät han ej dervid öfver-
raska sig. Med ett ord, — sedan man genomträngt alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
