Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Litteratur-Öfversigt - [63] Svenska Akademiens Handlingar. 23:e Delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
uppfyllandet af sin förbindelse mot Stanislaus och i dennes
bibehållande på polska thronen, samt då han i längden måste
uppgifva detta anspråk, ansåg ban sig af sin konungsliga pligt
förbunden att ej afträda en fotsbredd jord af sitt ärfda rike.
Författarens yttrande om konungens benägenbet till fred och
den verksamhet ban i detta afseende ådagalade, tål derföre
en inskränkning, åtminstone till tiden efter konungens hem-
komst, likasom det äfven kan starkt ifrågasättas, om i Sveri-
ges dåvarande läge Carls envishet att sjelf vilja bestämma or-
ten för underhandlingarna (kejsaren hade föreslagit Braun-
schweig) och — hvad förf. ej nämner — att föreskrifva in-
tegriteten af svenska besittningarna såsom det enda vilkor,
hvarunder sådana underbandlingar skulle begynonas, var fören-
lig med en klok politik. Konungen utnämde nemligen väl
Cronbjelm till en af sändebuden vid denna kongress 41746,
men i följd af ofvannämda stridigheter kom detta uppdrag
ej att utföras.
Hvilken role Cronbjelm spelte vid sjelfva regementsför-
ändringen efter konungens död, bar förf. ej uttryckligen an-
gifvit, men man är fullt berättigad att antaga honom dervid
hafva varit motvillig eller åtminstone passiv. Detta visar sig
genast af hans uppmaniogar till Rådet den 24 Febr. 1719,
att kraftigare gripa sig riksärenderna an, och af hans fåfänga
bemödanden att förskaffa den af förf. med all rättvisa bedöm-
de Görtz lagliga rättegångsförmåner, samt efter domens af-
kunnande en mindre vanärande exekution af densamma, bvar-
vid vi anmärka drottningens särdeles partiska beteende och
yttrande, då detta ärende förevar i Rådet. Men i synnerhet
visar sig Cronhjelms, redan i följd af hans stora tillgifvenbet
för den afledne konungen naturliga, bholsteinska sinnelag utaf
de ränker, för hvilka han snart blef ett föremål. Framställ-
ningen af dessa är en vigtig, på bittills outgifna bandlingar
grundad belysning af tidsförhållanderna. Cronbjelm hade väl
efter Horns afgång från kanslipresidents-embetet blifvit till
denna värdighet af drottningen utnämd, men synes vid de
pågående underhandlingarna med Preussen ej hafva så främ-
jat hofvets intresse, som detta önskade. Det dröjde ej hel-
ler, förrän Cronohjelm fick erfara verkningarne af drottningens
ovilja. En förhetsping mot prins Fredrik gaf dertill anled-
ning, och Cronbjelm entledigades genast från sina embeten.
Han togs likväl i försvar i Sekreta utskottet och, sedan han
gjort sin ”soumission” för den nu mera utvalde konungen, var
allt förberedt till hans återinträde i embetsutöfning, när en
ny intrig, hvarvid ett bref af den föraktlige Brenner, som
framkastade beskyllning om förräderi, spelar den synliga ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
