Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hufvudsköld - Huggut. — Bjurböle-släkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för holländska sändebud 1616 (25). Var fänrik
under karelska ryttarefanan, då han 1620 fick
stadfästelse för sin hustrus frälsegods
Karan-luoto i Vemo. Ryttmästare för ett kompani
karelska ryttare i Savolaks 1626 (15). Utnämnd
till hauptman på Nyslott 1635 (9); — † 1642.
— Gift med Anna Beck, som lefde 1638 på
Nyslott, dotter af Melker Beck (Bäck i Finland,
n:r 193) och Cecilia Henriksdotter af adliga
Voltis-släkten.
Barn:
Axel Eriksson till Retula. Löjtnant. Fick
1639 tillstånd att bygga säteri i „Venäät by i
Saaris" (Sääksmäki?) socken; — † omkring
1641, före fadern. — Gift med....., som
strax efter hans död flyttade bort med allt
lösöre Jämnandes allenast efter sig bara liket,
svärfadern på halsen, obegrafvet" (16).
Margareta Hufvudsköld, lefde 1684 (22).
Gift åtminstone redan 1639 (17) med sedermera
kaptenen Hans Klick, till Rantasalo i Rauta-
salmi socken, † omkring 1655, af samma adliga
ätt som 1731 vann introduktion på svenska
riddarhuset. Deras arfvingar innehade Retula i
Tyrväntö.
Helena Hufvudsköld, † 1666, begrafven i
Vederlaks kyrka (18). Gift med majoren Jakob
Lindsay, af skottsk adel (18), i hans l:a gifte.
Ingeborg Hufvudsköld, lefde 1680 på
Sko-gila i Rantasalmi socken (19). Gift, efter 1660
(20) i hans 2:a gifte, med kaptenen vid Viborgs
läns inf. reg:te, Anders Skog, † 1676, sedan
han tjänat i 45 år (21).
Källor: (1) A VI, 141. — (2) F S 4251: 113. — (3) F S
5539: 16. — (4) Södra Finl. D 1604. — (5) Lagus Fin. Adelns
Gods. — (6) Sv. R. Biogr. Hufvudsköld. — (7) Bjärnå K.
— (8) Sääksmäki D 1726 8/3. — (9) RR. — (10) Sagu K. —
(11) Pikis D 1736 23/9. — (12) F S 1657. — (13) F S 3528: 253.
— (14) F S 4417: 82. — (15) F S 6114: 44. — (16) Abo D
1651 n/c. — (17) Savolaks D 1639 S1/n. — (18) Neoviisaml.
— (19) Savolaks D 1674 */u och 1680. — (20) Hattula D
166023/^ _ (21) Sv. K. Likvid. —(22) Savolaks D 1684 2Vi.
— (23) Sääksmäki D 160015/19. — (24) F S Lagus saml.
-(25) Wieselgren. Med prestaf och profess. —
Huggut. — Bjurböle-släkten.
Frälsesläkt från Nylands län. Adlad 1583. Icke introducerad, utgången på
svärdssidan eller sjunken till allmogestånd under 1600-talet. Grundade sin frälserätt
sannolikt på samma urkund, som Bertil Benktsson Huggut (se nedan, Fasarby-släkten)
förevisade 1618. Tillnamnet »Viborg", någongång användt af denna släkt, torde
icke tyda på samband med Hans Viborg, som 1516 af Sten Sture fick frälse för
Kuriala i Lampis socken.
. Tab. I.
Matts Sigfridsson Viborg, till Bjurböle i
Borgå och till Baggenäs i Pärnå socken. Fogde
i Borgå län 1554—1557. Drog med
uppbådsmanskap till Viborgs försvar 1556. Ställd för
rätta för användandet af orätt mått och 1556/12
af borgrätt på Åbo slott „sagd från halsen" (1).
Blef benådad, men kort därefter 1557 ihjälslagen
af Knut Mattsson till Tervik (Poitz, n:r 246). —
Gift med Gertrud som 157112/7 fick kungl, bref
på årligt underhåll från räntan i Borgå län (2).
Hon lefde ännu 1586.
Barn:
Henrik Mattsson Huggut, sekreterare, adlad
1583. Tab. II.
Bertil Mattsson, slottsfogde. Tab. III.
? Matts Viborg, ryttare under Knut
Jönssons fana 1582 (3).
? Per Mattsson till Baggenäs, lefde 1582 (4).
Brita Mattsdotter, uppförd i Åbo slotts
mantalslängd 1588. Gift före 1573 med slottslofven
på Nyslott, Per Larsson kallad „ finske Per
Larsson", † 1578. Han fick 1573 23/8 frälse på
Tarkis i Borgå socken (2).
Tab. II.
Henrik Mattsson Huggut (tab. I), till
Bjurböle och Tarkis i Borgå socken. Innehade äfven
i Kalvola socken frälsegodset Kuurila, som han i
sakfall tillegnat sig, men som 1597 efter hertig
Karls befallning återgafs till rätte egaren.
Skrifvare på Åbo slott 1562. Kallas „kansliförvandt"
1563, samt 1570 „penningmäster" (5). Hörde till
konung Johan III:s gunstlingar och bidrog till
liturgins spridning bland prästerskapet i Sverige
och i Finland. Konung Johans sekreterare 1571.
Slottslofven på Stockholms slott 1581 (6).
Adlad 1583 8/v Krigskommissarie 1583 och s. å.,
slottslofven på Kalmar (6). Förordnad 1587 att
hafva öfversta befallningen på Kexholm, samt
att förhöra om klagomålssaker i Finland (7).
Ledamot 1591 i Stockholm af den nämnd som
dödsdömde Karl Henriksson Horn. Efter freden
i Täyssinä utsedd jämte andra att öfverlämna
Kexholm till Ryssland 1596 (8). Verkade 1597
i Finland för konung Sigismund genom att resa
i Nyland och Tavastland „att föreläsa allmogen
kungens bref" (9). Lyckades undkomma 1599
om hösten då hertig Karl intog Åbo slott samt
flydde först till Reval där han vistades 1600 (10).
Nämnes senast såsom bosatt i Polen 1607 (11).
Hertig Karl förklarade 160028/e hans gods
förbrutna, hvaremot konung Sigismung 1600,25/9
gaf honom försäkran att återfå godsen „när
han komme i riket igen" (12). Henrik
Mattsson Huggut hörde till de ifrigaste förfäktarne af
konung Johan III:s liturgi, samt är känd genom
den ifver hvarmed han äfven under konung
Sigismunds regering tjänade den katolska läran.
— Gift l:o (enligt riddarhusstamtaflan) med
HUGGUT. — BJURBÖLE-SLÄKTEN.
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
