På fria banor / 55 (1880) Author: Emil Wichmann Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Väl fager hon var, med en barm som af snö Och ros uppå läpparna log. Men tärna, fast fager, ej fängslar hans håg, Som drar ut i verlden på vikingatåg Bort, bort, långt bort öfver vågen. Jag blickar ikring mig. — O! fädernesland, Skönt 1er du i aftonens glans. Hur blå är din himmel, hur fjellhög din strand Med grönskande skogar i krans. Här grydde min morgon, hvar sjunker min qväll? Dock — det gör det samma — en viking är säll, Hvar än han gungar på vågen. Att bruka din torfva ej vandes min arm, Den föddes för bragdernas svärd. Jag får ej beständigt bo här vid din barm, Mitt hem blef den villande verld. Hos henne i mig vill jag häfda ditt namn, Men bjud dock till sist mig din älskade famn, När hem jag drar öfver vågen. Ty sedan när en gång mitt mål jag har nått, Magt, rikdom och bragdernas glans, När ungdomens glöd och dess krafter förgått,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>