Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad skall man tänka om lyxen? av C. F. Bergstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
HVAD SKALL MAN TÄNKA OM LYXEN?
Men nöden och eländet, som med samhällenas
utveckling i odling och välstånd stirrar blekare och
hopplösare för hvarje dag? En samtida tänkare, en af vårt
sekels ädlaste och djupaste, Herbert Spencer, söker
lösningen af det bistra problemet uti den i hela naturen
inneboende sjelfregleringsdrift, i kraft af hvilken
folkmängdens tillväxt måste inskränkas till öfverensstämmelse
med lifvets och sjelfbevarelsens skärpta vilkor.
Överbefolkningens lidanden skola enligt honom, i följd af
den kraftansträngning som fordras för lifvets
uppehållande vid full styrka, småningom korrigera sig sjelfva
genom minskning i fruktbarheten ända till den gräns,
der hvarje individ, då han inträder i verlden, är
utrustad med den kroppsliga och andliga organisation han
behöfver för att segerrikt bestå i striden, och der sedan
af honom icke fordras annan ansträngning än den som
är för honom naturlig och välgörande.
Det är en hård lära, som smakar af Malthus, skall
man säga, att innan en menniskovarelse inkastas bland
lifvets pröfningar för honom fordra beredandet af sådana
vilkor som kunna göra hans lif drägligt, och icke blott
till en kedja af bittra försakelser. Det kan dock från
motsidan frågas, om det är en mindre grymhet att öppna
dörren för ett lif af hopplöst elände, för proletärens
utsigter, med få eller inga chanser för delaktighet i
lifvets välgerningar. Så resonnerar presten; filosofen
ställer intet anspråk på menniskans frivilliga medverkan
till en bättre tingens ordning, derför att han icke
erkänner viljans frihet, utan han öfverlåter åt naturen att
omärkligt, under en oändlig följd af generationer, ur
vårt slägte utgallra det svaga och misslyckade, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
