Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om qvinnans ställning, af Mathilda Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om qvinnans ställning.
jy/et är en ofta upprepad sats, att qvinnans ställning
inom ett samhälle är en mätare på detta
samhälles kultur. Erfarenheten visar också att så är
förhållandet. Hos de på odlingens lägre trappsteg
stående folken betraktas qvinnan alltid som träl, ja, som
ett lastdjur. I samma mån, som kulturen mildrar
sederna och förädlar tänkesättet, flyttas också qvinnan
högre upp. Redan i den antika verlden intager hon
steg för steg en högre plats. Medeltiden satte henne
på visst sätt alldeles för högt upp. Först
protestantismen har gjort några försök att anvisa henne den rätta
platsen inom samhället. Hafva dessa försök hittils
lyckats? Låtom oss litet närmare undersöka denna
fråga.
Måhända äro få ord så illa anskrifna på en stor
del håll som orden: »qvinnans emancipation». Hvad
de beteckna anses i allmänhet tillhöra en nyare tid,, och
man förbinder oftast dermed sådana namn och saker
som Sofie Säger, amerikanska Bloomerkostymen, m. nu
Nogare besedt är i fråga varande emancipationssträfvan
dock icke alldeles så ny. Redan i forntiden uppträdde ju
t. ex. amazonerna, hvilka icke allenast fordrade »likstäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
