Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På gamla dagar. Efterspel i en akt, af Johan Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20Ö
FÖRETAL
möjligen kunde förefalla en och annan läsare, likasom det
skett med ett par offentliga granskare, något -»dunkelt»,
vill förf. med några ord belysa motivet till dess
framställande på scenen och den synpunkt, hvarifrån det
bör betraktas.
På de senaste åren af sin sceniska verksamhet
föremål för ett och annat, törhända oafsigtligt
förbiseende från kungl, teaterdirektionens sida, och troende
sig snart höra till klassen af de »magasinerades
arti-sterne — såsom det på teaterspråket heter — kände
den förr så flitigt anlitade .författaren och skådespelaren
sina illusioner om den konst, för hvilken han brutit så
många lansar, med hvarje dag alt mer och mer
förförsvinna. Att ingen scenisk konstnär kan gå framåt
utan lämpliga roller, i hvilka hans talang mäktar
framvisa nya facer, är en gammal sanning; men då -—
såsom det heter i denna dikt —
»de goda rollerna, de sina ut,
man bildar queue för att dem få till slut»,
och då Johan Jolin icke älskade denna förnedrande
queue-bildning, så hade han slutligen ingen annan utväg än
att — måhända i förtid — lemna den bana, han hållit
så kär och åt hvilken han egnat den kraftigaste
perioden af sitt lif.
Det var dock icke utan många hårda strider han.
gjorde detta steg, sårande sig sjelf under kampen genom
att framleta alla skuggsidorna hos den konst han nu
ville öfvergifva.
För att emellertid inför den publik, han var
skyldig så mycken tacksamhet, på något sätt motivera sitt
afsked från scenen, och för att bakom ett lätt flor åskåcl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
