Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På gamla dagar. Efterspel i en akt, af Johan Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ GAMLA DAGAR
22 1
Fanny (läser titeln).
En komedi af Jo. Jo. Hvem är det!
Edvard.
Det är er kära pappas hemlighet.
Alt nog, han är en vän från ungdomsåren
Till Axel Wapensköld, den forne dåren,
Som för Thalia svärmade så skönt.
Han var den piedestal, som skulle lyfta
Den unge debutanten lagerkrönt
Till konstens höjder, dit lian tycktes syfta.
Fanny (som bläddrat i boken).
Den boken ha vi aldrig sett förut.
Gunnar.
Låt oss begagna den som bästa krut,
Då brechen skjuts på gubbens fördomsmurar.
(bläddrar i boken jemte Fanny)
Här syns, hur öfveralt sin far han lurar,
Här har jag vikt små hörn för alt pikant,
Er far som ung har sagt till scenens heder.
Edvard.
Nu har fanbärarn flytt från våra leder
Till fiendens.
Gunnar.
För oss rätt intressant.
edvard (med komisk patos, knytande 72äfven).
Men vänta, hämndens åska ren sig skockar.
Alfhild (ömt orolig).
För ingen ofrid in i fridens boning!
Edvard.
TV är tom skall kärlek väfvas af föi’Somng,
En gloria kring gubbens silfverlockar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
