Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På Rhein, af Fr. Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o8
pä rhein
bredvid bössan hvilade en stinn jagtväska, i hvars båda
hörn de långa halsarne af ett par buteljer stucko fram.
Hvad jag alldeles icke väntat inträffade, nämligen
ett afbrott i min pratsamme väns föredrag. . Icke som
skulle han tröttnat — långt derifrån! — men hans
redogörelse för slaget vid Orléans hade framkallat en
gensägelse från soldaternes bord, och för att klargöra
situationen steg han upp och började med korkar och
brödbitar beteckna de olika divisionernas ställningar.
Då skingrades molnstoden, det yfviga håret,
jättenäsan, de runda brillerna, blankborstpolisongerna och
de morska knäfvelbårarne lutade sig fram mot mig; det
söndertuggade hornmunstycket slank betänksamt ur
mustasch-snåret och lade sig på min arm för att väcka
min uppmärksamhet, och en hes stämma hväste på
omisskännelig Rheingaudialekt:
Ni är väl engelsman, eller hur?
Så sade munnen, men de plirande, småsluga
ögonen sade mera. De frågade: »Hvad är du för ett
elemenskadt nöt, som låter slå i dig sådana der
röfvar-historier?»
Jag blef stucken, mer af blicken än af frågan, och
svarade ett kort nej.
Då måste ni vara dansk ?
Nej.
Eller schleswig-holsteinare ?
Hans examen började blifva retsam. Jag ansåg
bäst att göra slut derpå, innan han gått igenom hela
sin geografi, och svarade derför mycket snäft:
Jag är svensk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
