Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegrambyråerna och tidningspressen, af A. H. E. Fich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
telegrambyråerne och tidningspressen 36 i
bärliga för det riktiga bedömandet af ställningen för
ögonblicket.
Spörjer man nu efter byråernes källor, så blir svaret
att de ligga öfver alt. Telegrambyråernes eget högsta,
att icke säga enda, intresse är att skaffa sig icke
allenast så snabba, utan äfven så säkra uppgifter som
möjligt, och om endera af dessa egenskaper måste
uppoffras på den andras bekostnad, är det alltid pålitligheten
som anses för vigtigast.
Af särskildt intresse är byråernes förhållande till
regeringarna, ofta ett föremål för diskussion och högst
olikartadt bedömande inom publicistiska kretsar. Man
har betecknat byråerne såsom officiösa och häri velat
finna dels brist på oberoende, dels en monopoliserad
ställning. Hvad den senare angår, existerar den icke.
I alla konstitutionela länder får ju hvem som helst
inrätta en telegrafisk korrespondensbyrå och betjena alla
de tidningar, banker, föreningar eller enskilda personer,
som vilja anlita honom. Faktiskt innehafves visserligen
den telegrafiska korrespondens, hvarom nu är fråga, af
den bestående »associationen»; men detta bevisar blott,
att byråerne i det hela taget ledas med takt och på ett
hederligt sätt, ty i motsatt fall skulle de, i trots af den
styrka, som deras organisation ger dem, icke kunnat
förvärfva och bibehålla sin ställning.
Byråernes officiösa egenskap, för så vidt en sådan
finnes till, beror icke på formliga aftal. Den har med
sjelfnödvändighet framgått ur förhållandenas egen natur.
Å ena sidan kunna byråerne i många fall endast genom
de offentliga myndigheternas välvilja och tillit motsvara
sitt ändamål. Å andra sidan är deras inflytande alt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
