Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Hemligheternas ugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frändskap mellan glansen i dessa ögon och det färgspel, som
förrådde ett naturlif af egen art inom den lilla världen
af närskylda eller fiendtliga element, hvilka människohand
från skilda håll här sammanbragt.
– Huru länge dröjer det, innan vi få se utgången?
frågade han långsamt.
– En fjärdedels timme. – Till dess måste ni hafva
tålamod.
– Tålamod! upprepade Drake, då han omsider
lämnade härden. – Hvad är en fjärdedels timme för den,
som i långa år väntat och bidat ... för den, som af sin
andes finaste nerver oupphörligt måst tvinna nya strängar
åt tålamodets båge, sedan de gamla af ständig spänning
brustit? Är ni alkemist och har likväl icke känt denna
retelse, som dag och natt stör kroppens och själens hvila?
Har ni ej som jag, utmattad af nattvak, studier och
olyckliga rön, misströstande vändt er bort från degeln,
för att i nästa ögonblick åter längta dit?... Jag talar
så till er, ty ni måste hafva förnummit detsamma som
jag ... Men aldrig, min herre, aldrig har ni bragt eller
kan någonsin bringa denne Molok så stora offer, som jag
har gjort!
Vanloo trodde sig förstå andemeningen af dessa ord.
– Jag har offrat honom en furstlig förmögenhet,
sade denne. – Har ni kunnat offrat mer?
– Mer! svarade Drake med nästan högtidlig tonvikt
och ryckte kapuschongen från sitt mörka ansikte. – Mitt
valspråk är: Aut Cæsar aut nihil
[1]. Antingen skall jag
nå lyckans högsta höjd eller störtas i fördärfvets djupaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
