Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Två möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skadedjur utjagades ur trädgården. Den enda gång han
någonsin var sin far till nytta var, då han på dennes
uppmaning förfärdigade en fågelskrämma och uppsatte
henne i ärtlandet; men fågelskrämman hade han gifvit
portvaktarens gamle ämbetsstaf i hand och försett med
ett hufvud, utskuret af en rofva, och därpå nedtryckt
portvaktarens aflagda ämbetshatt. När därtill kom, att
Petrus en gång blandat prustrot i portvaktarens snus och
en annan gång antändt blånorna för hans hustru, när hon
somnat vid sin spinnrock, så må man ej förtänka gubben,
att hans hand hade en stark dragningskraft till Petrus’
blonda lockar och hans fot en sällsam åhåga att sammanstöta
med en viss del af Petrus’ frånsida, hvar gång denne måste
taga sin väg genom stora porthvalfvet. För att undvika
dessa yttringar af portvaktarens deltagande, brukade
Petrus ofta, när ingen annan utväg var honom öppen,
att med tillhjälp af de i muren fästa järnkramporna taga
en omväg öfver taket. En tid hörde det äfven till hans
nöjen att lyfta landsvägsgrinden från hakarne, ställa henne
löst hvilande mot sidostolparne och lägga sig på lur bak
någon buske, för att afvakta utgången af sin försåtliga
anläggning. När då en bonde kom och, efter vanan, med
hela sin kroppstyngd sköt på grinden, föll hon omkull
och drog honom med sig i fallet. Från detta nöje, hvaraf
han hade den innerligaste hjärtefröjd, afstod likväl Petrus,
sedan det en gång förorsakat en gammal man klämda
fingrar och en svullen näsa, hvilket bevisar, att Petrus
ändock icke alldeles saknade eftertanke.
Det var en lycka för det skinn, hvarmed naturen
ombonat denne slyngels lekamen, att han just för sina
pojkstrecks skull var gunstling hos gårdsfogden på Sjövik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
