Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Trolldomsmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på den stackars flickan rörande enskildheterna af hennes
Blåkullafärder. Den tillfrågade svarade oredigt och förvirradt,
men föräldrarne, som stodo bredvid henne och
genom föregående samtal med barnet gjort sig fullt hemmastadda
i ämnet, tillätos att komma flickan till hjälp vid
domarens spörsmål.
Nyfikenhet och förfäran stodo målade på alla ansikten,
och man vågade knappt draga anden för att ej gå miste
om ett enda ord. Den ende, som med fördomsfri uppmärksamhet
följde förhandlingen, var Adolf Skytte. Han
hade valt sin plats bland de öfrige herremännen och satt
där med tankfull uppsyn och öfver bröstet korslagda armar.
Suenonius riktade stundom en sidoblick på sin unge vedersakare,
en blick, som vältaligt uttryckte följande tanke: – Du
lede tviflare, hör nu och öfvertyga dig!
Sedan den förste käranden afträdt, framkallades andra
och aflade, hvar i sin ordning, sina vittnesmål. Några
hade endast att förtälja om sjukdomar, som genom häxornas
tillskyndelser ådragits dem själfva eller deras husdjur,
eller om signerier och lönliga konster af mångfaldig art,
som de sett idkas; men dessa klagomål tilldrogo sig en
jämförelsevis ringa uppmärksamhet. Nyfikenheten var hufvudsakligen
fäst vid Blåkulla. Den vardt också rikligen
tillfredsställd, ty de flesta klagomålen, framburna af minderåriga
barn, men någon gång äfven af äldre personer, hade
just dessa färder till föremål, och noggranna redogörelser
för hvarje enskildhet vid dem och vid de fester, som skulle
följt därpå, vankade i öfverflöd.
Adolf iakttog, att de vidunderligaste vittnesmålen på
ett i ögonen fallande sätt öfverensstämde med hvarandra,
hvilket han endast kunde förklara däraf, att de sjukliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
