Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Trolldomsmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mot Ingrids dotter Elin framställdes inga klagomål,
men flere af barnen försäkrade, att de sett henne i Blåkulla, att hon där varit klädd i en grannare dräkt än de
andra häxorna, samt i allmänhet varit särdeles hemmastadd
och haft mycket att säga på denna ort.
Efter vittnesförhörets slut gaf lagman Skytte befallning, att de anklagade skulle föras inför domstolen.
Den första som framkallades, var den unga flicka,
som inför pastor Suenonius anklagat sig själf för häxeri.
Under vittnesförhöret hade ingenting förekommit, som
styrkte denna själfanklagelse, men hon framhärdade dock i densamma.
Då hon vid länsmannens sida inträdde i salen och
åhörarne trängdes för att öppna dem en väg till dombordet, sågs en gråhårig, torftigt klädd gubbe armbåga sig
fram till den stackars flickan och häftigt fatta henne om
armen. Det var hennes far.
– Märta, sade han med förtviflan målad i sitt ansikte, – betänk, hvad du gör! Betänk, att du är mitt enda barn ... det enda stöd jag har på min ålders dagar!
Tänk på den dom, som väntar dig, om du framhärdar i
din bekännelse ... stupstocken ... bålet ...
– Hvem talar där borta? hördes lagmannens skarpa röst.
– Det är jag, det arma barnets far, svarade gubben.
– Gif plats och släpp den anklagade fram! befallde lagmannen.
Länsmannen knuffade gubben åt sidan, men denne
följde sin dotter fram till dombordet.
– Oförskämde, utbrast Suenonius, – vågar du inför
själfva domstolen tubba din dotter att förneka sanningen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
