Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Ett misslyckadt statsstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Välkommen åter, mynher Vanloo! ropade den ene
lifligt, medan den andres ceremoniella hälsning utvisade en
mindre förtrolig bekantskap med den välkomnade personen.
Den förre var herr Gustaf Drake, den andre gardesöfversten
Gustaf Helmer Lilje, en af dem, som under
balen på Sjövik undertecknat sammansvärjningen, och
genom sin ställning vid hären en af den Skytteska
sammansvärjningens pelare.
– Jag har i sanning längtat efter er, mynher Vanloo,
ropade Drake; – måtte ni kommit i en lycklig stund!
– Man kommer lyckligt nog, då man ej kommer
för sent, svarade Vanloo. – Hvad nytt från Sjövik, herr
Gustaf Drake?
– Intet annat nytt, än att jag vantrifves i min ensamhet
därstädes. Ni finner mig därför här: jag har på
några dagars tid sökt hufvudstadens förströelser. Om
grannfamiljen på Signildsborg kunde jag däremot hafva mycket
att förtälja, men ni får tids nog lära känna dessa nyheter,
ty de äro på hvar mans läppar.
– Såå ...
Vanloo vände sig till den andre ryttaren och bytte
några artighetsfraser med denne.
Drake ämnade just ånyo öppna samtalet med en fråga,
när mynher Vanloo funne sig hågad att emottaga hans
besök, då hans värjgehäng, som sannolikt varit vårdslöst
spändt, lossnade, och värjan föll till gatan.
– Dii avertite omen![1] utbrast Vanloo i en kall,
skämtsam ton, då skramlet af svärdets fall mot gatstenarne
drog hans uppmärksamhet åt denna sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
