Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Ett misslyckadt statsstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn. Jag såg honom någon gång, oftast i skymningen,
rida förbi min koja.
– Såg ni honom aldrig så nära, att ni kunde
betrakta hans anletsdrag? frågade Erik.
– Nej.
– Men det gjorde jag en gång, inföll Elin; – han
såg god och vacker ut.
– Och du kan icke påminna dig, att du sett hans
ansikte förr? frågade Erik vidare.
– Nej, svarade Elin, skakande sitt hufvud.
– Ingrid, fortfor Erik, – denne Vanloo, som är en
förnäm och mäktig man, har utfärdat en skrifvelse, som
skall uppläsas i alla landets kyrkor, i hvilken han
efterlyser tvenne personer, en mor och dotter, som bära samma
namn som ni, och dem han uppmanar att inställa sig hos
honom för att emottaga en viktig och glädjande
underrättelse ...
Ingrid vardt uppmärksam vid dessa ord: hennes blick
häftade sig på Eriks läppar.
Denne fortfor:
– Den skrifvelse, hvarom jag talar, tillskickades mig
denna afton. Jag har den här med mig, och jag ber er
att, såvidt det är er möjligt, noga lyssna till hvarje ord,
då jag nu uppläser den.
I detta ögonblick ljöd utifrån en skarp genomträngande
hvissling, lik den ur en signalpipa. Ljudet tycktes
komma från slottsgrafven, helt nära fönstergluggen till
Ingrids och Elins fängelse.
– Jag skall höra uppmärksamt ... men skynda er!
inföll Ingrid i en ton, som förrådde ett vaknadt intresse,
flutet ur en orolig aning i hennes hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
