Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Ett misslyckadt statsstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andre löjtnantens sista fråga gällde en liten båt, som
strök tätt förbi och styrde kurs inåt slottsgrafven. Han
ropade första hälften af den öfverenskomna lösen, men
fick intet svar.
– Det var ingen af våra, sade han; – det kunde
man också se däraf, att han styr inåt. Flinkt nu,
gossar! Det är svårt att säga, om det är vänner eller
förföljare bakom oss.
Slupen sköt för kraftiga årtag ut i saltsjön.
– Ett fall af några alnar från makten och äran
och det historiska namnet till biltogheten, vanäran och
glömskan, mumlade Drake.
En man, som satt helt nära honom, lade sin hand
på hans axel.
– Jag hörde ert namn och igenkänner nu edra
anletsdrag, sade han.
– Adolf Skytte! utbrast Drake. – Ni här?
– För hin! Vi hafva en okänd med oss, utbrast
andre löjtnanten.
– Hvad har händt? fortfor den unge Skytte. – Jag
fruktar att allt detta är en feberdröm ...
– Var lugn! Ni har den fullkomligaste verklighet
omkring er, sade Drake.
– Och jag är fri ...
– Ni har både fängelset och samhället bakom er.
– Och de äro fria alla?
– Jag försäkrar er, att vi ej hunno göra ett urval
bland de ädla pärlor, som hade fängelsets murar till
infattning, inföll andre löjtnanten. – Vi lossade på
infattningen, och pärlorna rullade åt alla håll ... en till och
med ned i den här båten, och den pärlan är ni. För fan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
