Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. På hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18.
På hafvet.
Dimman hade skingrats och himmelen börjat klarna.
Morgongryningen låg öfver hafvet, synranden i öster
färgades af en purpur, som matt återskimrade på den grå
vattenytan och Scyllas hvita segel. Drake stod akterut
vid flaggkistan, vid hans sida Ruys och f. d. Upsalastudenten
Ligelius, andre löjtnanten ombord. Besättningen
var uppställd på däck. Drake blottade sitt hufvud och talade:
– Kamrater, landbacken och vårt förflutna lif ligga
bakom oss, hafvet och framtiden framför oss. Jag har
redan pröfvat er, jag känner er och vet, att ingen af er
med saknad skådar tillbaka på hvad han lämnar. Vi afskaka
det gamla, våra namn, våra minnen, de band, som
fängslat oss vid ett samhälle med förtryckande och orättvisa
lagar. Vi bilda en stat för oss själfve: vi svara på
förtryck med hämd. Kamrater, om I förstått mina ord
och gillen dem, så svaren!
– Ja, ja! ropade de fleste och svängde sina hattar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
