- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön /
447

(1910) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. På hafvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Hvad menar ni? sade Drake öfverraskad. – Är
det fråga om häxorna, eller förstår jag er rätt?

– Ja ...

– Det är för sent. Jag vet, att de skulle brännas
denna morgon.

– Se mot öster! Solskifvans nedersta kant vidrör
ännu hafvets spegel ... och där i väster ligger, skymd
bakom det skogvuxna skäret, stranden med afrättsplatsen.

– Vi äro sannolikt förföljde ... vi behöfva hvarje
ögonblick för att vinna öppna hafvet.

– Seglen hänga slappa, vinden har stillnat, och snart
skall ingen fläkt krusa hafvet. Våra förföljare äro likasom
vi beroende af vinden. Drake, fortfor Adolf, – bland
dessa olyckliga finnas tvenne...

– Jag vet, inföll Drake ...

– Nåväl, då ert folk denna natt sprängde min fängelsedörr,
skyndade jag till deras fängelse, fann det tomt
och har sedan dess sökt fasthålla det hopp, att de lyckats
rädda sig. Men de voro svaga, hjälplösa kvinnor,
och jag rädes ... Med ett ord: ni måste uppfylla min
begäran, eller jag fordrar att varda ensam satt i land ...

– Min vän, jag har aldrig tvekat att bifalla er önskan,
såvida blott någon utsikt finnes att verkställa den
räddning ni åsyftar. Jag har blott öfverlagt med mig
själf, huru det hör ske. Spetsgården bildas sannolikt af
en truppstyrka, och afrättsplatsen uppfylles af en nyfiken,
fanatisk folkmassa. Så vida vindstilla fortfar hela dagen,
är det för öfrigt min afsikt att kasta ankar icke här, men
blott en fjärdedels mil härifrån, utanför den strand, som
mina fäder af ålder ägt. Jag vill säga deras vålnader
och min ärfda borg mitt sista farväl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fribyt/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free