Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. På hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vill sofva och drömma om mina få ljusa minnen.
God natt!
Halft förlägen öfver den vekhet han ådagalagt, räckte
Ligelius Skytte sin hand; denne steg upp och utbredde
sina armar mot honom. Ynglingarne omfamnade
hvarandra med värme.
Därefter skyndade Skytte ur kajutan och gick upp
på däck för att där afvakta morgongryningen. Han
samtalade härunder föga med Drake, som sluten och dyster
lutade sig mot hackbrädet, med ögat oafvändt spejande
i norr.
Ligelius lade sig på sin säng och somnade. En
timme därefter väcktes han af signalen, som kallade alle
man på däck.
Algernon Sidneys segelmassa tecknade sig hög och
tydlig mot himmelen. Drake lät göra däcket klart till
aktion. Hans panna hade hastigt ljusnat, hans blick var
lugn, han syntes högre och mer befallande än vanligt.
Han gick från man till man och uppmuntrade enhvar att
kämpa med dödsförakt. Sedan allt var ordnadt för
striden, uppsteg han på kommandopallen.
– Kamrater, sade han, – vi invänta fienden, ej
för att anfallas, utan för att anfalla. Så snart han kastat
änterdraggarne, skola vi vara färdige att äntra honom.
De hurrarop, hvarmed dessa ord besvarades, buro
vittnesbörd om besättningens stridslust. Fribytarne visste,
att de hade att välja mellan seger och en neslig död.
Då fartygen voro inom kanonhåll, öppnade Algernon
Sidney elden med sina bogkanoner. Scylla svarade med
sina akterkanonader. Kort därefter började å ömse sidor
en liflig handgevärseld, och medan denna fortfor, strök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
