Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - IV. En hoptrasslad kärlekshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag har ju födorådsstället i alla dagar.
Hocken skulle ge sig att köra mig härifrån?» Hon
småskrattade helt belåtet och tryggt vid denna
trumf på bordet.
Gästen teg en stund och vidtog åter:
»Den där ställningen är inte bra mor. Rätt
vad ingen vet, kunde ni vara utan både pengar
och födoråd.»
Janne hade just nu slutat dricka sin kopp
borta vid gårdsfönstret.
»Detsamma har jag också sagt flera gånger»,
mente han.
»Och detta säger du, som är ämnad till måg
i herrgården», pikade modern rappt och
smekande.
»Hos patrons? Nej, vad hör jag?» inföll
gästen.
»Jojomänsan!» lät den gamla med stolthet.
En ljusröd sky hade dragit över den unge
mannens ansikte. Nu, då han kämpade med sitt
bryderi, märkte björnskytten, att den pojken nog
borde vara av det slaget, som har kvinnotycke.
En frisk, manlig, stark och säker pojke utan
fjäsk...
»Hör inte på vad mor säger nu!» fick Janne
fram något tveksamt.
»Ska’ han inte höra på mig?» återtog den
gamla munvig och uppspelt. »Jo, det ska’ du
göra riktigt ändå, Paul. Flickan är för honom,
så att det förslår. Och Serafime heter hon.»
»Vad för slag?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
