Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - IV. En hoptrasslad kärlekshistoria - V. Serafime
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konstnär, men huru vill du ha grosshandlarn i
brudesäng med Sofia? Han svär ju och spottar
bara, när någon talar om henne — nu för tiden,
förstås. På den tiden hon kunde hjälpa’n fram,
så dugde nog människan at honom, grisen där.»
»Nånå, det kan ha sina sidor», medgav
björnskytten, och ordet övergick från ett till annat.
Då gästen intagit sin kvällsvard och skulle
gå upp till sin säng på vinden, där hjälpflickan
Maria bäddat, anmärkte husmodern:
»Du ser mig verkligen bra trött ut, Paul. Och
nu skall du sova ut riktigt.»
»Just vad jag tänkte säga. Si, en har nog
travat i markerna flera dagar, och det blev nog
ibland som det kunde med sova», tyckte jägarn
och tog godnatt.
Han gick upp på vinden, och sonen gick till
den snyggt inredda farstukammarn, där han
bodde, över det hela sänkte sig den dunkelljusa
sommarnatten med fågelsång och blida drömmar.
V.
Serafime.
Nästa förmiddag stod solen redan högt på
ljuslockig himmel. Sparven spelade i lunden,
taljorna skreko, plankorna dängde, spirorna i sina
stroppar slängde och karlarna sjöngo takten, men
icke psalmer. Detta var Herrens sabbat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
