Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - VI. Hos patronen på hans kontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 49 —
Patron Törnqvist, en man mot Jivets
grå-sprängda aftonsida, men ännu synbarligen kraftig,
nästan bronserat mörklagd i ansiktet, slätrakad
med grått inslag i bruna polisonger, milt och lugnt
ansikte, såg upp med sina kloka och lugna
brunögon från papperen å pulpeten, fick ett forskande
drag över pannan vid den halsandes åsyn och
utbrast helt vänligt:
»Nej, se Paul Walther! Si det var längesedan
i världen det, si.»
»Joho, de’ har nog gått om ett eller annat år»,
trodde även jägarn.
Denne blev i allo fryntligt bemött med varm
handräckning och utfrågad om allt möjligt
rörande sina förhållanden eller gemensamma bekanta
och vänner. Patron Törnqvist gjorde sig alltid
god tid med de gamla kunderna från de
strävsamma åren för sin uppkomst. Ingen hade ännu haft
anledning säga, att framgången gjort honom
högdragen. Nej då, han var tvärtom »gemenare» nu
for tiden än fordomdags. Han ådagalade alltid
en, visserligen ej kostsam, men så mycket
hjärtligare välvilja för sin gamla kundkrets, som nu i
själva verket var den nya kundkretsen, när
affären lades om på ny bog, men med långt
vidsträcktare omfång och indräktighet. Den gamle
västgötahandlanden, som var så omtyckt, så redbar på
sin tid, hade bara vänt ett blad i sin stora
huvudbok och slog nu mynt på detta tycke. Till allt
annat ingav patron Törnqvist stort förtroende
genom sitt kända andeliga sinnelag. Den, som
O. Högberg, Fribytare. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
