Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - VI. Hos patronen på hans kontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 53 —
»Hä, hä, nej hör nu, Walther...» Patronen
småskrattade helt torrt.
»Sedan anade patron inte detta vittne. Karln
stod där i närheten och låtsade vara full.
Han ragladc och såg ut som ett oskäligt djur med
snusdregel ur käften. Si gubbskruven hade sett
patron på avstånd och vidtalat den här fulingen
att ställa sig på försåt och 1 y. Just så var
förhållandet.»
»Nänej, nänej, si nu är Walther återigen
vil-seförd. Hä, hä, si de’ var då lustigt, må jag säga.»
Detta var drabbningens inledning och
björnskytten stod nu redo till det sprängande
angreppet. Iian steg närmare pulpeten och sade i låg,
förtrolig, beslutsam ton:
»Huru därom är, så kan jag tala om för
patron i gott förtroende, att patron blir stämd på
detta vittne, och då kan det bli den ledsamheten,
att patron blir fälld att svära sig fri. Men får
jag nu en lämplig hacka i min hand, så skaffar
jag karln över åt Amerika, dit han vill, men är
för fattig att komma.»
Patron Törnqvist såg upp något överraskad.
Han hade lärt känna denne man och hela hans
släkt som säkert, trofast och redbart folk. Nu
hade också den där blivit en mutkolv? Nå, vad
mer var detta ? Även han var väl nu indragen i den
stora virveln, den ursinniga häxdansen kring
gyllene kalven. Karln hade ju ett gott huvud, ville väl
tjäna sig upp som bolagshejduk, kontorsdräng,
rikt folks passopp och redskap — minsann inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
