Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - X. När det kom till drabbning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 104 —
stränge husbonde och jublat med sitt manskap
över hans uppsmörjning på köpet. Nu gällde
det att utplåna denna dumhet och slå det stora
slaget.
»Nu gäller det, pojkar! Nu ska vi allt ta
honom!» skränade Pelle med sin tunna och
spräckta röst.
Maningen hälsades med skrål och arm vif
t-ningar av busarna. Bortanför deras led stod en
växande skara fredliga åskådare i nyfiken
förväntan på utgången av det hela.
Jägarn trädde utfor bron och frågade:
»Är det ni, karlar, som ha låtit leja er att
klå mig?»
Busarna svarade med en ström av sina
glåpord, och för att inleda gruffet trängde sig Pelle
in på den utsedda strykbocken med sitt spröda
bjäbb:
»Har du klått grosshandlarn, bondd-1, va’ ?
Vill du ha stryk, va? Hit nu, karlar, så ta vi
honom i ett nafs! Här ska bli juling.»
»Det kan nog hända det!» svarade jägarn
oberörd.
Busarna närmade sig jumpande, flaxande
och skrålande. Nu sköt jägarn Pelle ifrån sig
lite’ och utbrast liksom förvånad med blicken
höjd åt gatans motsida:
»Är ni rent tokiga, människor! Ser ni då
inte polisen rakt bakom er!»
Alldeles ofrivilligt vände sig alla människor
om. I blinken hördes tre hastiga smällar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
