Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - XI. Förhör om slagsmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— io8 —
elegans var spårlöst försvunnen. Så skulle man
nu på köpet i all förödelse sitta här å parad för
gatan!
Alla, som möjligen kunde meddela någon
upplysning om drabbningen, grupperade sig i
farstun eller kring bron.
Länsman Liljeholm hade fortast möjligt
berett sig tillfälle att säga några framviskade ord
till Linus och Figge i farstudörren. Jägarn, som
hade ögonen på detta, förstod mycket väl, varom
det rörde sig. Länsmannen hade för död och
pina förmanat dem att för allt i världen fritaga
tuktomästaren från allt smörj, som de
bekommit. Annars bleve de målsägare mot denne odi
fingo ej vittna i angivelsemålet, som skulle
komma sedan. Linus och Figge tycktes hava svårt
att förstå denna juridiska politik. Skulle de nu
på all denna uppsmörjning neka till att karlen
hade klått dem också? Här fordrade ’man
tydligen alldeles för mycken självövervinnelse av
de två Sigridsholmsherrarna. Ja, det kunde inte
hjälpas! sade länsmannens ivrigt
föreställande min. Rannsakningen om rÖvarbragden skulle
annars komma ohjälpligen på sned. Och sedan
struntade länsman Liljeholm i, att detta
munlås skulle snedvrida fiskalens rannsakning nu.
»Nå, det var ju Walther, som har klått upp
herrarna här så grundligt?» började fiskalen.
»Nej, inte annat jag kan förstå, ha de klått
varandra», kom svaret, hälsat med aningsfullt
jubel av den stora, hastigt växande trossen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
