Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äventyret. Vid Bomarsunds erövring - II. Till sjöss med en bonde som kapten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 172 —
rätt på en fästmöjänta, som han lämnat där. När
han då fick höra, att hon hade gett sig söderut
med en gesällslarv, gick han och köpte rulltobak
hos Jonke Fäldin, bonden, som satt med
hemhandel i gulgården överst på knösen.
»Joo, Vickbom’en är på hemorten nu?» säger
Jonke efteråt.
»Joo, jag är det!» medgav Vickbom’en. Så
följde en dåsande ordvila.
»Då kunde Vickbom’en gå ut till sjöss med
mig likaväl som någon annan kapten?» säger
bonden, där han stod skäggmyndig i
halvhelg-dagskläderna bakom en skäppflake, som skulle
vara disk.
Då visste Napoleon Ansgarius rakt inte vad
han skulle säga på en god stund, men den ljusare
ringen i hans vassa brunögon vidgades och blev
större och större.
Ja, här förelåg visst ett ganska underligt fall.
Jonke Fäldin var ju ingen sjökarl det minsta,
men ville helst att de skulle säga kapten åt honom
ändå eller åtminstone stuvare. Han hade en brigg,
som gick på Stockholm med ved och bräder,
stundom en eller annan passagerare. Den kallades
»Falken», och skepparn, en liten fnasker till karl,
hette Nisse Strandlund. Så ville Fäldin gärna
hålla sig bland skeppare och stuvare, som drevo
mycket skoj med honom, utan att han ens begrep
det. Någon klyftigare karl var han inte, utan
oftast dummare än ett spån, utom då det gällde
knipa förtjänsten, då han hade ett gott väderkorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
