Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äventyret. Vid Bomarsunds erövring - IV. En avstickare till Bomarsunds fästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 189 —
liga kryssare, som redan ströko omkring i
ö-gruppen.
Redan började fästningsverken skönjas som
nattdunkla massor i söder, där fjärden strypte
ihop sig till det smala Bomarsundet mellan
Fäst-ningsön till höger, Prästön till vänster. Långt
borta ur lummiga skogsmassor till höger på en
ansenlig höjd reste sig mot blekröd nattstrimma
Västfortet eller Brändklintsbascn, nu i natten en
svart, skarpkantig skugga, för dagens ljus ett runt
torn med granitskal i varmaste rött. Det var ett
»Marteller-tornu runt om en öppen borggård, i
två våningar, med 32 kasemattvalv parvis över
varandra och lika många tillhörande
skottgluggar, men blott 10 kanoner till dessa. En gammal
känd historia: knalt och uselt med det stolta
kejsarrikets tillgångar, när dessa som bäst behövdes.
— Så varsnades två andra skarptecknade skuggor,
alldeles likartade torn, uppstiga mot natthimmelns
dunkel å ömse sidor om inloppet till sundet:
Notviks-fortet å en brantreslig klippa på högra udden,
Prästö-fortet till vänster å den flacka
Prästö-pynten. Detta var detacherade stödjefort eller
baserna, tre i stället för de sex, som ståtade å
papperet. Så långt hade man efter rysk sed
avprutat hälften, men som dessa baser tillsammans
ägde blott en kanon för varannan av de 96’
skottgluggarne, så var avprutningen i själva verket
driven till tre fjärdedelar.
Allting här vittnade om det sorglösa livet
kring döden i själva festgrytan. Ingen prejade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
