Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äventyret. Vid Bomarsunds erövring - X. Efter striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 237 —
din må tage min kort och hälse så micke till fru
Törnqvist och lika micke till fru Björnqvist.»
»Joo, gärna det, men hörpå en sak: Skulle
det inte löna sig bra, om jag ginge med bräderna
till Paris hädanefter?»
Monsieur Flambard såg fundersamt framför
sig och svarade:
»Det är icke dum. Gå upp till kajerna vid
S:t Quen! Jag har leveranser åt franske staten
och betaler bra. När tänker kapten gå?»
»Nästa sommar, om jag får ha hälsan.»
»Bäst på vår, vid första oppenvatten!»
Ämnet kringspråkades vidare och de
besökande voro just i beråd att gå i landningsbåten,
enär skutan med det snaraste borde uppsöka
lossningsplatsen. Då yttrade Gustaf Telander:
»Hör, fick ni inte ett besök här ombord av en
svensktalande rysk stabsofficer någon dag före
landstigningen ?»
»Joho, Carl Gustaf Pistolekors hette han,
löjtnant för resten», upplyste Vickbom’en, som
hela tiden suttit tyst.
»Se så där! Ni har då reda på namnet
alldeles säkert?»
»Ja, det var hans rätta namn!» intygade även
baptisten Strandman, som stod något avsides vid
relingen i sina svarta kläder, likt en annan profet
bland idel Sauls-män.
»Nå det var då för väl att jag fick veta det
en gång. Si generalen bad mig skaffa honom en
särskild gravplats...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
