Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde äventyret. Giftas - II. Ett blixtslag från höjden. — Äkta man mot sin vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 376 —
»Om herrarna ha något vidare bestyr med
målet, så var av den artigheten att sitta ner och
vila sig nu efter alla ansträngningar!»
»Tack, tack!» svarade häradshövdingen. »Vi
två kunna väl nu med gott samvete dra oss
tillbaka, eftersom det hörs vara frun i huset Vad
grosshandlarn Beträffar, så tycks han sannerligen
behöva nå’n vård.»
»Då får väl jag gratulera till det goda
samvetet», återkom Sofia vasst och fäste sin
forskande blick på Efraim, som föreföll henne drucken.
Med slott uppspärrade ögon fick han syn på
henne som ur en dröm och lallade:
»Åh, herre Gud, är det du Fia?»
»Jo, nu har du mig, Efraim!» kom
skrädder-skan i skälvande förbittrad ton. »Nu är jag här,
nu blir jag här! Sätt dig upp mot kungen, din
arma stolle där, om du understår dig! Det fanns
till slut någonting, som bet på dig ändå, fräcka
varelse utan like!»
Efraim uppgav en rossling och sjönk tillbaka
med stjälpta ögon. Sofia skyndade fram något
oroad. Han hade fått en blodutgjutning i
hjärnan, men detta anade hon icke, trodde endast att
han sökt skölja bort sitt nederlag med ett rus.
Hon hade visst segrat, den ihärdiga, kloka och
bärgade skrädderskan, segrat, om ock till hälften
ruinerad, men den slagne skulle från den stunden
icke vara mer än en krympling till kropp och
själ. En blodåder i hjärnan hade brustit. Och
vfsst hade många spått, att den oefterrättelige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
