Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte äventyret. Till underjorden - IV. Trumsiaren i språk med sina gäster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 421 —
Näcken, innan ban kröp in, just som far säger.
Här lönar kanske inte neka då?» sackade han
torroligt.
»Nenej, nenej, gammellappen är inte så dum
som han syns», jublade Sjul. »For övrigt ska jag
säga för er, att det var någon långt, långt borta i
främmande land...» Iiär stannade lappen i
tvekan för uttrycksmedlet, kanske även för saken.
»Ja huru var det med honom?» ivrade bägge
åhörarna.
»Tjo, visst var det nå’n, som ville ha dig att
sätta ill fulingen där i häktelse?» Detta var till
jägarn.
»Det var den värste jag hörde!» utbrast
Strandman på höjden av förvåning.
»Joho, den här gubben hörs vara en mästare
på lapptrumman!» smickrade jägarn, men långt
ifrån övertygad. »Det stämmer nog det där, käre
far. Och si han i främmande land hade nog
skäliga orsaker. Det var inte nog med att ill ful ingen
där gjorde honom alldeles utfattig, så att han
måste ge sig i väg till främmande land, utan
vräkte också hans gamla mor från hennes fattiga
hem i ålderdomen. Hon slutade ändå sina dagar
i fattigstugan under första veckan.»
»Jaja, där ser tu nu då!» triumferade Sjul
åter. »Då är inte värt neka, att ni skulle hit bägge
två och ta vara på silvret efter Gammel-Luotan.
Fresta duger! Gammellappen kan väl inte vika
er då men nog vet han ett gott råd.»
»Silvret efter Gammel-Lothen?» bortslog jä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
