Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En söndag i Kornthal. Af Alfr. Steinmetz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tsxn söndag i tiornthal 123
Till detta Kornthal hade roi nu blifwit förda och
togo in på byns wärdshus, der stillhet och trefnad
rådde, och der förestånderskan, bland andra skyldigheter,
äfwen hade denna sig ålagd, att wid bordet answara
för de så ofta förgätna bordsbönernas läsande.
Om också icke det war egentliga ändamålet för
resan, att taga kännedom om det christendomslif, som
der uppenbarade sig, måste man dock känna sig mäktigt
dragen att närmare påakta det, då man på stället stod
omgifwen deraf.
Sabbathsaftonen hade inträdt och kl. ii hade allt
arbete i byn upphört. Stillhet lägrade sig öfwer deß
barn, och intet glam, intet skrål, ingen swordom, inga
gatnuppträden störde sabbathsfriden. Att sluta af det
yttre syntes alla «tänka på, att de måtte helga hwiloi
dagen.« Till en sådan beredelse hörde ock att kl. 8
mangrant infinna sig i templet för att under pastorns
ledning, som den aftonen någon gång företrädes af sör-
samlingens werldslige föreståndare, nedkalla wälsignelse
både öfwer sig och öfwer wäntade gäster eller främlin-
gar, som med dem under följande dag wille uppbyg-
gas på den gemensamma sanningsgrnnden.
Om än denna försabbathsbön iernte de dagliga,
gemensamma aftonbönerna i templet, hwilka ganska all-
mänt biwistas, tala wäl för församlingens andeliga
tillstånd, så är dock isynnerhet sjelswa sabbathsfirandet
en ännu bättre gradmätare derpå. Detta war osz äf-
wen förnnnadt att se.
kroppsrörelse.« —- «Ursät"ta mig, min herre,« inwände Hoff-
mann, «men att dansa är icke här förbjudet. Wära bröder
hafwa wisserligen tillfälle nog till kroppsrörelse på sina
akrar; men om någon af dem skulle tycka mera om att dansa,
så skulle jag gerna upplåta en sal åt honom, om han skaf-
fade sig en annan broder att dansa ined.« —- «Ack,« in-
wände embetsmannen, «på sådant sätt får ni ju ingen
menniska som dansar; det måste ju wara med ett fruntim-
mer.« —- «Men,« swarade Hoffmann, «twå männer kunna
in gemensamt skaffa hwarandra långt större kroppsrörelse.
Ser ni, min herre, werkliga förhållandet är, att de, som
gerna dansa, göra det icke så mycket för att skaffa rörelse åt
kroppen, som för att skaffa rörelse åt själen.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
