Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder från kyrkans fordna dagar: III. Utdrag ur en dagbok förd af Broder Bartholomeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 Bilder från kyrkans fordna dagar.
ligen förundrade mig. Swårligen skulle de hafwa kun-
nat emottaga Herren Christus sjelf med mera hårigts-
wen wördnad; jag förundrar mig öfwer att de i all-
smänhet så mycket ära Herrens tjenares ord och så föga
Herrens egna. Jag fruktar om dem, att de mera wörda
rösten än orden. Dock är Bernhardus i sanning en
helig man, med ett ädelt wördnadsbjudande wäsende
och en mycket ödmjuk ande. På predikstolen ljunga
hans ögon såsom eldslågor, men i bittstolen äro de
milda såsom dufwoögon. Han är liten till wäxten,
men hans ansigtsuttryck och hans åtbörder äro så lugna
och så mildt befallande, att den stoltaste ofriwilligt bö-
jer sig för honom. Hantyckes wara förtärd och ut-
arbetad af sin fromhets ifwer och sitt sörsakande lisfs
stränghet; dock är denna ifwer, hwilken förtär honom
sjelf, för andra mild såsom majsolens strålat-. Wid
abbotens bord hörde jag honom ofta gladt samtala och
le så wänligt som ett barn; dock finnes hos honom
någonting som gör, att jag skulle bäfwa för att hafwa
honom till owän.
Då det en gång blef tal om det kors och lidande
och försakelser, som han måtte hafwa genomgått, sade
han: "Christi kors är en sådan börda, som tvingarna
för fågeln —- de bära honom uppåt.« Ofta talade
han till oß såsom S:t Paulus skulle hafwa talat, om
den inre striden mellan kött och ande, om den rätta
kraften, om Guds nåd och försoningen genom Jesu
Christi lidande och död. «Saliga«, sade han, "äro
de som af Herren fått lära att förstå betydelsen af
dessa Hans ord: «Derpå skola alla förstå, att J ären
mine lärjungar, om J hafwen kärlek inbördes. Th
wänner hafwer Jag kallat eder, och icke blott tje-
nare; ty tjenaren wet icke hwad hans herre gör. Den
mig älskar, han skall warda älskad af min Fader, och
jag skall älska honom, och honom skall jag up-
penbara mig«.
J klostret lemnade han efter sig en helig stillhet.
Wi kände att detta rum war ett heligt rum, ty Han
som. bor i sina heliga, hade låtit oß kraftigt förnimma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
