Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder från kyrkans fordna dagar: III. Utdrag ur en dagbok förd af Broder Bartholomeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utdrag ur broder Bartholomei dagbok. 187
wiß på, att min unge fosterbroder hade någon kallelse
att deltaga uti Dem. Han är en hurtig och godhjer-
tad yngling, men har en häftig och egensinnig natur;
och sedan några månader tillbaka har han tröttnat
wid en bondes enformiga lif. Jag föreställde honom
derför, att denna förmenta kallelse måste blifwa myc-
ket stark, om det skulle kunna blifwa en skyldighet för
honom att öfwergifwa sin gamla moder; och jag frå-
gade honom, när omsorgen om det heliga landet blif-
wit honom så wigtig. Hari blef synbarligen förlägen
wid min fråga, men srvarade slutligen otåligt: «J
wet wäl, att jag icke är någon lärd man; jag förstår
mig icke mycket på ’kallelser’ och ’skyldigheter’. Men
det wet jag, att halfwa byn går till Palestina, och
grefwen as Erbach har lofwat mig att få blifwa lans-
knekt bos honom, om jag will gå med. Och huru
kan man wäl begära, att en rask yngling somjag skall
släpa bort hela sin ungdomstid för ett knappt dagligt
bröd, då han kan få komma ut i werlden, förwärfwa
ära och rikedom samt sedan komma igen som en be-
römd och mäktig man?«
«Huru· många kommo wäl tillbaka från sista kors-
tåget?« klagade Magdalena. «Fråga den gamle gub-
ben der nere i byn! och för öfrigt hwem skulle ej hel-
dre wilja wara en bonde under de goda munkarna i
Marienthal, än en lansknekt hos de stränga herrarne
på Erbach2 Och tänk hwad din syster Anna stulle
sörja —— och den stackars Margarethas«
«Margaretha bryr sig ej derom«, sade den unge
mannen rodnande, «hennes farfar war köpmani en as
de fria riksstäderna, och hon säger att hon skulle
aldrig wilja gifta sig med en ofri bonde«.
"Hwem bryr sig om hwad det oförståndiga bar-
net säger?« swarade Magdalena; «när du blir dö-
dad, så sörjer hon lika mycket som någon as oß, det
wet jag«. « -
Karl såg allsicke mißbelåten ut wid dessa ord,
och swarade helt modigt: «Korståget är ett heligt krig,
moder, och om jag dör, så kan du weta att jag är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
