Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder från kyrkans fordna dagar: III. Utdrag ur en dagbok förd af Broder Bartholomeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utdrag ur broder Bartholomei dagbok. 195
dem såg några af de andra inbegripna i samtal, för-
enade han sig genast med dem, hwarioid man kunde
wara säker på att gruppen snart skingrades. Dessa
bröder woro mycket påpaßlige i aktgifwandet på under-
priorns sjukdom. De tjenande bröderna hafwa också
denna sednaste tiden warit märkwärdigt flitiga och ripp-
märksamma mot alla, och den ene förekommit den an-
dre med inbördes heder. Slutligen dog under-priorn
och blef begrafwen. Under några dagar gingo brö-
derna så tysta och talade endast ihwiskande ton. Jag
sörjde den gamle mannen as hjertat, ty för mig hade
han warit såsom en fader och berättat mig många un-
derbara saker från gamla tider. Hans sista år hade
dock warit så stilla och hans stämma så småningom
tystnat ibland oß, att det knappast märktes, att han
war borta. Reqviescat in pace! (Må han hwila i frid!)
Wi möttes i kapitelrummet och efter ett högtidligt
afsjungande af ’Veni Creator Spiritus’ blefwo röstsed-
larne samlade och upplästa. Till allas wår förundran
föll walet på broder Konrad, men han war ingenstädes
att finna. Under det några af de yngre bröderna
gingo för att uppsöka honom, började de öfriga att
hwiska med hwarandra. Till en början tycktes de fyra
äldsta bröderna wara tillfredsställda, att ingen afderas
medtäflare roar wald; men alltsom broder Konrad
dröjde, slöt man sig tillsammans i grupper och började
ifrigt samspråka. «En främling«, «en utlänning-, «en
arabisk trollkarl«, «kanske en förrymd galerslaf« och
många andra sådana hårda ord hördes från dem. De
kära bröderna förisrade sig så, att deras hwiskningar
öfwergingo till en högljudd twist, som så helt upptog
dem, att broder Konrad hade stått fem minuter midt
ibland dem, innan de märkte honom. Slutligen upp-
steg wår abbot och efter någon möda lyckades det ho-
nom att bringa dem till tystnad, ehuru ett mumlande
sorl ännu hördes.
«Bröder«, sade abboten, «se här den man, som
J walt till wår wördnadswärde under-priors efterträ-
dare. Må walet blifwa wälsignadt!«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
